Hur påverkas grundvattenmagasinering av anläggning, restaurering och dränering av våtmarker?
Denna forskningssammanställning avser att ta reda på hur anläggning, restaurering och dränering av våtmarker påverkar grundvattenmagasinering. Både myndigheter och forskare betonar att kunskapsunderlaget är osäkert, och efterfrågar en vetenskapligt grundad forskningssammanställning i ämnet.
Bakgrund
Våtmarker har många funktioner i landskapet, och på senare år har intresset ökat för den hydrologiska roll de kan spela för till exempel flödesutjämning och vattenhushållning. Både intressenter och forskare framhåller dock att kunskapen på området är otillräcklig. Det förekommer olika uppfattningar om hur betydelsefulla effekterna är och hur långt utanför själva våtmarken de kan sträcka sig.
En bättre förståelse för våtmarkers påverkan på grundvatten skulle kunna bidra till mer underbyggda beslut i fråga om vilka platser som ska prioriteras för anläggning eller restaurering, beroende på deras hydrologiska funktion. Vidare skulle en forskningssammanställning kunna vara användbar även för andra förvaltningsbeslut där kunskap om våtmarkers hydrologiska roll är viktig, som till exempel samhällsplanering, dricksvattenförsörjning och skogsbrandskydd.
Bakgrunden till frågan och förutsättningarna för att sammanställa forskningen beskrivs närmare i en förstudie. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade utifrån förstudiens slutsatser att frågan ska utredas i form av en systematisk forskningssammanställning.
Metod
Forskningen på området kommer att sammanställas i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metodiken är strikt vetenskaplig och präglas av systematik och transparens. Vi följer de internationella riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidence Länk till annan webbplats..
Tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer) har vi tagit fram en genomförandeplan. Genomförandeplanen har granskats av oberoende experter och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Evidence Länk till annan webbplats.. I genomförandeplanen redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra.
När den systematiska översikten är klar kommer den också att granskas av oberoende experter genom tidskriften Environmental Evidence. Vi kommer även skriva en svensk rapport och publicera den här. Rapporten beräknas bli färdig våren 2022.
Projektgrupp
Sakkunniga forskare
Hjalmar Laudon Länk till annan webbplats., Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Karin Tonderski Länk till annan webbplats., Linköpings universitet
Lars Rosén Länk till annan webbplats., Chalmers tekniska högskola
Josefin Thorslund Länk till annan webbplats., Stockholms universitet och Utrechts universitet
Från Formas
Arvid Bring, projektledare
Ida Envall, biträdande projektledare
Charlotte Åberg, informationsspecialist
Henrik Scharin, nationalekonom