Yttrande avseende förslag till införande av
gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader

Byggnader och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 13. Bekämpa klimatförändringarna

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, har granskat innehållet i förslaget om införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan i Boverkets rapport 2023:20 Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan - och en utökad klimatdeklaration och Boverkets promemoria Komplettering till Boverkets uppdrag att lämna förslag på hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas.

Boverkets rapport och komplettering innehåller två förslag. Det första förslaget behandlar införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan från 2025, för de moduler som idag omfattas av kravet på klimatdeklaration. Det andra förslaget i Boverkets rapport behandlar en utökning av klimatdeklarationen till att omfatta fler delar av livscykeln från 2027. Denna del av rapporten omfattas inte av remissen.

Regeringen vill särskilt ha synpunkter på förslaget utifrån perspektivet av små och medelstora byggherrar, byggföretag och byggmaterialtillverkare.

Formas ställningstagande

Formas tillstyrker i huvudsak rapportens förslag. Formas välkomnar ambitionen att minska klimatpåverkan från byggnader över hela deras livscykel och stödjer att ett införande av klimatdeklarationer sker redan 2025.

För att klimatdeklarationen ska fungera som effektivt incitament till investeringar och innovation i bygg- och fastighetssektorn krävs långsiktighet och förutsägbarhet. För att klimatdeklarationer ändamålsenligt ska styra mot investeringar och innovation föreslår Formas följande:

  • För att skapa tydliga incitament för investeringar och innovation redan idag bör det övervägas om de föreslagna gränsvärdena, som införs i juni 2025, kan skärpas ytterligare. För lågt satta gränsvärden riskerar att bromsa omställningen till en klimatneutral bygg- och fastighetssektor, genom att hämma investeringar och innovation. I rapporten (s. 83) framgår att de mest kostnadskänsliga aktörerna inte kommer att påverkas negativt av de föreslagna gränsvärdena. Detta är förstås positivt, men eftersom det inte redogörs för vid vilket gränsvärde en sådan effekt infaller är det svårt att avgöra om det finns utrymme för att införa ett lägre gränsvärde från början. I rapporten framgår även att gränsvärden kan vara efterfrågedrivande för klimatförbättrade byggprodukter, exempelvis klimatförbättrad betong, men att det finns
    frågetecken kring hur om utbudet är tillräckligt stort (s. 87). De branschaktörer som tillfrågats ser dock potential till en snabb omställning. Inte heller utbudsfrågan kan därför anses vara
    begränsande för ambitiösa gränsvärden.
  • Förslaget att gränsvärdena ska skärpas vart femte år efter 2030 bör även inkludera ett innovations- och investeringsdrivande perspektiv. Detta perspektiv saknas i motiveringen till skärpningsintervallet (s. 125–126).