Bostadsgården - vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt
I flera av de bostadsområden som byggts på senare år är hyresgästernas gemensamma uterum, bostadsgården, inte så mycket större än en villatomt. Men till skillnad från villatomten är det inte ett utan kanske 20 till 40 hushåll som ska dela på ytan. Det säger sig självt att det kan vara svårt för alla dessa hushåll att på denna begränsade yta hitta plats för bostadsnära vardagsaktiviteter utomhus; som att koppla av i solen, umgås med vänner, grilla, odla eller leka.
Gårdarna som finns i många av efterkrigtidens bostadsområden är betydligt större. Här finns det plats för barnens lek, för möten och för grannskapsaktiviteter av olika slag. Det visar jämförande studier av några nittiotals- respektive miljon-programsgårdar i Linköping, Simrishamn och Staffanstorp.
Hur stor ska då en gård vara för att fungera som ett bostadsnära uterum för många olika människor?
Några direkta storleksmått förmedlas inte här, däremot en bild av hur olika människor använder och uppfattar en stor respektive liten gård. Och tips på viktiga komponenter som kan bidra till att göra en gård attraktiv och användbar.
Bostadsgården är en underskattad resurs. I ett socialt perspektiv kan den bostads-nära utemiljön spela en viktig roll för människors trivsel och därmed också för trygghet och stabilitet i ett bostadsområde.
Författare:
Författare: Eva Kristensson. Redaktör: My LaurellFörlag:
Forskningsrådet FormasÅr:
2007-03-15ISBN:
978-91-540-5984-3Beteckning:
Br 5:2006Sidor:
40Språk:
SV