Pan Sverige: Forskning för hälsosamma vegoalternativ

För att nå målen i Agenda 2030 behöver alla människor äta en mer växtbaserad kost. Pan Sverige är ett forskningscenter där lärosäten, företag och offentlig verksamhet arbetar för att öka kunskapen om hur växtbaserade proteiner och produkter påverkar konsumenters hälsa, och hur de kan tillverkas på bästa sätt. 2020 finansierades Pan Sverige med 48 miljoner kronor från Formas. Nu har centret fått finansiering för ytterligare fyra år.

Om vi byter ut en del av vår mat, från animaliska proteiner till mer växtbaserade, är det viktigt att veta hur det påverkar vår hälsa. Det menar Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet, och centrumledare för Pan Sverige.

Han berättar att de innan forskningscentret startade satte upp ett antal hypoteser. Nu fyra år senare kan de konstatera att några av dem stämmer. Till exempel räknade forskarna med att näringsupptaget av en vegetabilisk kost kan bli mindre, samt att kosten innebär en del konsekvenser för hälsan.

– Nedbrytningen av växtbaserade proteiner, som inte tas upp i tunntarmen, sker i tjocktarmen, till skillnad från animaliskt protein som tas upp mycket väl i tunntarmen. Det kan påverka maghälsa men även saker som inflammation insulinkänslighet och den mentala hälsan. Dessutom kan vegetabiliska proteinkällor ge ett minskat näringsupptag av mineraler.

Kostfibrer en viktig nyckel

Var i tarmen ett livsmedel bryts ner har betydelse. Viktigt för Pan Sverige har därför varit att undersöka hur växtbaserade proteiner kan bli mer hälsosamma.

– Vi säger inte att växtbaserad kost är ohälsosam, men vi vill ta bort de negativa effekterna som uppstår när kosten bryts ner i tjocktarmen, så att bara fördelarna blir kvar. Hur kan vi till exempel processa olika grödor och proteiner så att de blir bättre för tarmen?

En av lösningarna är kostfiber.

– Vi har sett att vegetabiliska proteiner tillsammans med kostfibrer minskar hälsonackdelarna. För livsmedelsindustrin ger kostfibrer även andra fördelar vid produktionen av vegetariska alternativ, som en stabilare struktur, bättre smak och kvalitet.

Inom forskningcentret har man även arbetat med frågeställningar kring smak och sensorik. Men här fick forskarna andra svar än de hade trott.

– Vi hade en teori om att olika personer skulle ha olika smakpreferenser för kött och vegetarisk, och att det skulle ha betydelse för en persons val av kost. Men det vi såg var att det inte fanns några större skillnader i smakpreferens. Det innebär till exempel att man inte behöver ta fram olika produkter eftersom smakpreferens verkar vara ganska generell.

Nordiska proteiner i fokus

En annan hypotes som inte heller visade sig stämma är sociala mediers påverkan. Tre testgrupper fick under en längre tid olika notiser med olika typer av matbudskap. Denna form av påverkan visade enligt Robert Brummer inte på någon större effekt, vilket alltså var tvärtemot vad forskarna hade trott.

– Det här visar att våra matvanor sitter väldigt djupt.

Framöver kommer forskarna fortsätta arbetet att ta fram olika kombinationer av fibrer och proteiner. Fokus kommer att ligga på nordiska proteiner, som från havre, ärtor och gråärtor.

– Ur ett hållbarhetsperspektiv vill vi inte fokusera på soja, utan rikta in oss på nordiska grödor. Men här finns en del utmaningar som att dessa kan vara svårare att bryta ner och även ha en lite mer bitter smak.

Robert Brummer hoppas även att forskningen ska kunna leda till policyförändringar.

– Vi ska titta på hur andra arbetat med policyarbete för att se vad som fungerat och inte. Matvanor är som sagt djupt rotat, hur kan vi ändra det?