Blå mat: De vill göra sjömaten mer poppis

Från hav till bord. Centrumsatsningen Blå mat vill få svenska konsumenter att rikta blickarna till havets läckerheter. Genom hållbar produktion och intressanta recept vill centrumet att den blå maten ska bli en naturlig del av vår kost.

Målet med Blå mat är att skapa bättre förutsättningar för sjömatsproduktion och öka förståelsen för olika sorters fisk, skaldjur och alger. I centrumsatsningen samarbetar forskare, företag, kommuner och regioner. 2020 finansierades Blå mat med 48 miljoner kronor från Formas. Nu har centrumbildningen fått ytterligare finansiering för fyra år.

– De första fyra åren har varit ganska forskningstunga, men vi har även gjort en del utåtriktade insatser för att fler ska få upp ögonen för den blå maten, säger Fredrik Gröndahl, forskare vid Kungliga tekniska högskolan och föreståndare för Blå mat.

Forskningen har bland annat fokuserat på hållbar sjömatsproduktion. I ett projekt har forskare undersökt vilken del av algproduktionen som har störst miljöpåverkan. Det visade sig att svaret finns i de kilometerlånga linorna som musslorna och algerna växer på.

– De är gjorda av plast, och blir på så sätt en källa för utsläpp av mindre plastpartiklar. Här skulle vi därför behöva utveckla ett bättre material.

Bryta gamla vanor

Andra forskningsprojekt har varit mer inriktade på upplevelsen, som hur textur och smaken känns, och vad det är som gör att konsumenten väljer bort viss mat. För att få till en hållbar sjömatsproduktion är det viktigt att inte bara välja ut de fina fiskfiléerna utan i stället ta vara på hela fisken, och våga testa andra lite mindre vanliga matfiskar som id eller brax, eller varför inte havets filtrerare sjöpung. Dessa arter kan till exempel används som färs i olika produkter.

– Vi har sett att färgen på färs är viktig, till stor del äter vi ju med ögonen.

Enligt Fredrik Gröndahl har sjömaten en del utmaningar för att bli framgångsrik. Det finns föreställningar om att sjömat inte smakar gott, eller som han utrycker det, helt enkelt bara är konstig. Här finns även en rädsla för att fisk och musslor kan innehålla miljögifter. Men enligt Fredrik Gröndahl är den rädslan många gånger obefogad.

– På västkusten är det många som inte äter blåmusslor eftersom musslorna historiskt innehållit en del gifter som de plockat upp från giftiga algblomningar. Men i dag har vi en helt annan kontroll och det är säkert att äta blåmusslor. Samma sak gäller för fiskar i Östersjön, på flera platser är fisken helt okej att äta.

Utvecklat en undervattensrobot

Med förlängd finansiering fortsätter nu de redan påbörjade satsningarna men med större fokus på bland annat AI och digitalisering i sjömatssektorn. Forskarna har till exempel utvecklat en autonom undervattensrobot som kan inspektera algodlingar långt ute till havs.

– För att inte störa skärgårdslivet kommer framtidens algodlingar ligga runt två mil ut, det blir dyrt att åka ut med båtar för att kontrollera att allting fungerar. Vid stormiga vårvinterdagar då algerna växer som mest kan det också vara svårt att komma ut så långt med båt. Tanken är att utrusta robotarna med sensorer som kan varna för exempelvis oljeutsläpp.

Forskarna vill också utveckla maskininlärning för att sålla bort invasiva ostronlarver i ostronodlingar.

– När man startar en ostronodling fångar man in ostronlarver, då är det svårt urskilja vad som är vad. Det här blir därför ett effektivt sätt att få bort de invasiva ostronen från odlingarna.

Framöver vill de även nå ut med de positiva hälsoeffekterna med sjömat.

– Sjömat är en fullvärdig proteinkälla, innehåller bra fetter och vitaminer och mineraler, och inte minst bra för hjärthälsan. Vi vill därför fortsätta nå ut med information och göra maten mer tillgänglig i butik. En av Blå mats samarbetspartner har till exempel tagit fram ett knäckebröd som innehåller 30 procent alger. Det har blivit riktigt populärt!