Livsmedel och jordbruk
De senaste åren har visat hur plötsliga, oförutsägbara externa händelser, som till exempel torka, pandemi eller krig, kan orsaka allvarliga störningar i den globala livsmedelskedjan. Vi arbetar för kunskap om livsmedel med fokus på hela systemet, från produktion till konsumtion.
Livsmedelssystemet involverar en mängd aktörer och utmaningarna är både många och komplexa. Genom vårt nationella forskningsprogram för livsmedel, internationella samarbeten, olika utlysningar och samverkan med akademi och aktörer inom livsmedelssektorn bidrar vi till att lösa dessa utmaningar.
Här samlar vi olika evenemang inom livsmedel och jordbruk, en djupdykning hos de Formasfinansierade centrumbildningarna och annan information som bidrar till mer kunskap för ett hållbart livsmedelssystem.
Centrum för livsmedelsforskning
Livsmedelssystemet är komplext och utmaningarna blir därför många. För att hitta lösningar behövs samarbete mellan forskare, näringsliv och andra aktörer i samhället.
Formas finansierar tvärvetenskapliga centrumbildningar som ska bidra till utvecklingen av ett hållbart livsmedelssystem. Syftet med dessa centrum är att bidra till utveckling och innovation samt stärka kunskap och kompetens i hela livsmedelskedjan.
Partnerskap Agroecology
Agroekologi är ett sätt att driva lantbruk som bygger på ekologiska principer, kretsloppstänkande och stor biologisk mångfald. Agroekologi tar även hänsyn till sociala aspekter för en hållbar och rättvis livsmedelsförsörjning. I EU:s Gröna giv och strategi för biologisk mångfald nämns bland annat agroekologi som en lovande metod för att stödja omställningen till ett mer hållbart jordbruk.
Agroecology är ett europeiskt partnerskapsprogram inom Horisont Europa och en del i EU:s arbete för ett mer hållbart jordbruk. Formas har deltagit med finansiering i två utlysningar inom partnerskapet. Läs mer om partnerskapet Agroecology Länk till annan webbplats..
Här är några av de projekt som fått finansiering:
Martin Melin. Foto: Magnus Karlsson
Martin Melin vid Högskolan i Halmstad är projektledare.
Vad är det ni vill undersöka i projektet?
– Vi undersöker hur kommuner kan styra upphandlingen till sina offentliga kök för att skapa en större efterfrågan på närproducerad mat och miljövänliga produktionsmetoder. Genom att mäta förändringar på landskapsnivå vill vi se om en förbättrad upphandling i förlängningen kan leda till ett livsmedelssystem baserat på mer agroekologiska metoder.
Vad är syftet med forskningen?
– Det finns en rad hinder som står i vägen för en förändring av vilken mat som serveras i offentliga kök, till exempel tillåter inte de regelverk som styr upphandligsförfarandet i dag att råvaror med ett visst ursprung premieras. Det finns också utmaningar kopplade till tillgång på lokala råvaror och hanteringen av små partier. Syftet med forskningen är att identifiera dessa hinder och hitta vägar runt dem för att på så sätt stödja de aktörer som arbetar för en övergång till ett mer hållbart livsmedelssystem.
Vad hoppas ni att resultaten ska kunna användas till?
– Projektresultaten ska mynna ut i en handlingsplan för beslutsfattare som vill stärka livsmedelsberedskapen och stödja en lokal och hållbar livsmedelsproduktion. Planen ska baseras på erfarenheterna från projektets living labs i Norden och i södra Europa, där projektets partners arbetar tillsammans med offentliga aktörer, producenter, grossister och beslutsfattare kring frågor som rör offentlig upphandling av mat. Vi hoppas att projektet ska kunna bidra med mer kunskap om vilka faktorer som hindrar en agroekologisk omställning och vilka strategier som kan hjälpa till att komma framåt.
Mattias Jonsson. Foto: Cajsa Lithell
Mattias Jonsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet är projektledare.
Vad är det ni vill undersöka i projektet?
– Vi vill undersöka hur man kan förbättra mjölkproduktionens hållbarhet i olika europeiska regioner med hjälp av agroekologiska anpassningar
Vad är syftet med forskningen?
– Att hjälpa lantbrukare att utifrån sina egna förutsättningar anpassa mjölkproduktionen så att den blir mer hållbar
Vad hoppas ni att resultaten ska kunna användas till?
– Vi hoppas att resultaten ska skapa verkliga exempel på hur mjölkproduktionen kan bli mer hållbar med hjälp av agroekologiska anpassningar i olika europeiska regioner, och därmed bidra med inspiration till olika intressenter och som inspel i policyutveckling.
William Sidemo Holm
William Sidemo Holm vid Lunds universitet är projektledare.
Vad är det ni vill undersöka i projektet?
– Vi vill undersöka vad som driver utförandet av agroekologiskt jordbruk, och hur det kan utformas för att optimera ekonomiska, social och ekologiska effekter. Vi ska intervjua olika aktörer inom jordbrukssektorn, för att ta reda på hur de resonerar kring agroekologi, och vad som påverkar prioriteringar mellan olika ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Genom fältstudier ska vi samla in data från jordbruksfält med och utan lokalt anpassade agroekologiska åtgärder för att utreda deras effekter på ekologiska och ekonomiska faktorer. Dessa data används i analyser som tittar på fördelar och avvägningar mellan olika faktorer, till exempel kolinlagring, skörd, minskat näringsläckage och ökad biologisk mångfald. För att förstå den samhällsekonomiska effekten, gör vi slutligen en kostnadsnyttoanalys som tar hänsyn till både privata och samhällsekonomiska effekter.
Vad är syftet med forskningen?
– Att öka möjligheterna för jordbruk som är optimerat för bredare samhälls- och natureffekter, även sådana som traditionellt inte mäts. Dessutom vill vi att resultaten ska uppskatta vikten av att anpassa jordbruket efter lokala miljöproblem och lokal kultur.
Vad hoppas ni att resultaten ska kunna användas till?
– Vi hoppas att våra resultat ska kunna bidra med praktiska beslut för till exempel lantbrukare och rådgivare samt policyutveckling. Dessutom är målet att bidra till ökad kunskap inom området samt utveckling av modeller som kan simulera effekter av storskaligt genomförande av olika agroekologiska scenarier.
Sebnem Yilmaz Balaman. Foto: Emmy Jonsson.
Sebnem Yilmaz Balaman vid Chalmers industriteknik är projektledare.
Vad är det ni vill undersöka i projektet?
– Vi undersöker hur gröna bioraffinaderier kan bidra till smartare användning av gräs- och klöverbaserade resurser. Gräsmarker täcker en stor del av Europas jordbruksmark och har viktiga miljöfördelar, men används i dag inte fullt ut. Genom gröna bioraffinaderier kan gräs och klöver omvandlas till exempelvis protein för foder och livsmedel, samtidigt som restströmmar används till bioenergi, gödsel och biomaterial produktion.
Vad är målet med forskningen?
– Målet är att visa hur gröna bioraffinaderier kan fungera som centrala affärsenheter och nav i en värdekedja som driver omställningen till mer hållbara och cirkulära jordbrukssystem. Genom att koppla samman lantbruk, industri och marknader kan de bidra till att minska beroendet av importerade råvaror som till exempel soja, skapa nya intäktsmöjligheter för lantbrukare och samtidigt stärka miljönyttor som biologisk mångfald och markhälsa.
Vad hoppas ni att resultaten ska kunna användas till?
– Vi hoppas att resultaten ska kunna användas av företag, lantbrukare och beslutsfattare för att utveckla nya affärsmodeller och investeringar kring gräsbaserade värdekedjor. Projektet fokuserar särskilt på hur dessa lösningar kan skalas upp i praktiken och anpassas till olika länder och förutsättningar. På sikt kan det bidra till mer robusta livsmedelssystem, ökad självförsörjning av protein och en starkare och mer resilient landsbygd.
Courtney Adamson. Foto: Alexander Olsson.
Courtney Adamson är doktorand inom projektet och Sofi Gerber är koordinator för Living Lab.
Vad är det ni vill undersöka/utforska i projektet?
– Projektet syftar till att genom tvärvetenskaplig forskning och aktörer från olika platser utveckla en heltäckande och globalt orienterad strategi för Agroekologiska Living Labs. Fokus ligger på att främja matförsörjning på landskapsnivå inom territoriella livsmedelssystem som samtidigt är platsbaserade och kontextkänsliga.
Projektet omfattar fem Living Labs i olika europeiska förutsättningar – i Spanien (Madrid), Italien (Rom), Danmark (Bornholm), Tyskland (östra Brandenburg) och Sverige (Sörmland). Inom det svenska Living Labbet, Ekodistrikt Sörmland, arbetar vi tillsammans med lokala aktörer för att utforska och utveckla metoder som kan synliggöra och stärka de komplexa kopplingarna i matsystemet – mellan landskap, ekosystem, människor, organisationer och infrastruktur.
Sofi Gerber. Foto: Liam Gerber.
Vad är målet med forskningen?
– Målet med forskningen är att bidra till en djupare förståelse av hur territoriella matsystem fungerar och kan utvecklas genom samverkan. Vi vill skapa praktiska och forskningsbaserade arbetssätt som stärker samarbete mellan olika aktörer och möjliggör långsiktig, hållbar omställning av matsystemet. Genom att identifiera inlåsningar i dagens matsystem och förstå hur dessa hänger samman med sociala, ekologiska och materiella strukturer, vill vi också skapa förutsättningar för att tillsammans utveckla nya, mer resilienta och diversifierade vägar framåt.
Vad hoppas ni att resultaten ska kunna användas till?
– Vi hoppas att projektet ska bidra med konkreta metoder och arbetssätt för hur aktörer i ett territorium kan arbeta tillsammans för att hantera gemensamma utmaningar i matsystemet. Det handlar till exempel om att:
- bygga och stärka både materiell och social infrastruktur för lokal matproduktion och distribution
- uppmuntra landskapsbaserad matkonsumtion där matvanor kopplas närmare platsens ekologiska förutsättningar
- göra matproduktion till ett mer attraktivt och meningsfullt livsval, särskilt för yngre generationer
- utveckla former för samverkan som bidrar till en hållbar omvandling av landskapet, där ekologiska, sociala och ekonomiska värden integreras.
Publikationer
Odling av vissa grödor kan utarma jorden på organisk kol. Förutom att det leder till sämre bördighet i marken kan en del av kolet omvandlas till växthusgaser och bidra till den globala uppvärmningen. Men genom att inkludera vissa grödor i växtföljderna kan kolförlusterna minska, och i vissa fall kan kolförrådet i marken till och med öka. Det kan i så fall bidra till ett klimatneutralt eller klimatpositivt jordbruk.
I denna forskningssammanställning har vi undersökt vad vetenskapen säger om vilka grödor och växtföljder som minskar kolförlusterna mest.
Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark
Vill du ta del av ytterligare rapporter inom livsmedel och jordbruk? Använd sökfunktionen på vår rapportsida för att hitta dem.
Genomförda evenemang
Kommande evenemang hittar du i vår kalender.
Nationellt forskningsprogram för livsmedel
Programmet syftar till att stödja omställningen till ett robust och konkurrenskraftigt livsmedelssystem.
Utlysningar
Är du intresserad av finansiering inom livsmedel? Använd sökfunktionen för att hitta våra utlysningar.