Känslor spelar roll för hur vilda djur ska hanteras

På många platser i Europa är hybrider mellan varg och hund ett utbrett problem. Lösspringande hundar som kommer i kontakt med vargflockar är en av anledningarna. Forskare undersöker nu vad människors inställning till naturen och hybriderna har för betydelse för hur djuren ska hanteras.

Korsningar mellan varg och hund kan innebära negativa konsekvenser för vargens utveckling, överlevnad och genetiska egenskaper. I dag finns ingen enhetlig plan för hur dessa varg-hund hybrider ska hanteras.

En utmaning är att hybridera är svåra att identifiera, en annan att det finns oenigheter om hur de ska hanteras, och en tredje att de metoder som finns tillgängliga inte är allmänt accepterade. I en del länder, som Schweiz, Polen och Slovenien, förekommer det att hybriderna avlivas om de upptäcks, i andra länder såsom Italien fortfarande pågår en diskussion mellan myndigheter och djurrättsorganisationer.

I Sverige har endast ett något enstaka fall upptäckts. Här har debatten i stället handlat om medvetet avlade vargar och hundar och hur djurägare och andra ska förhålla sig till dem.

Människors syn på naturen

I projektet Wolfness, där flera europiska länder ingår, är målet att ta fram stöd som kan hjälpa myndigheter att förvalta de europeiska vargstammarna och uppkomsten av varg-hundhybrider i vilt tillstånd.

I den svenska delen av projektet undersöker forskarna psykologiska och social-antropologiska perspektiv på människors förhållningssätt till naturen liksom de tankar och känslor till varg-hundhybrider som det för med sig. Syftet är att få en bättre förståelse för vad som kan skapa mer socialt accepterade förvaltningsstrategier. Förutom avlivning kan strategier exempelvis innebära att hålla djur i fångenskap, sterilisera dem eller att inte göra någonting alls.

Forskarna har intervjuat personer från både Sverige och Italien. Frågorna handlar bland annat om hur personerna definierar varg och hund, hur de ser på hybriderna och om de till exempel uppfattar dem mer som varg eller hund.

– Intervjuerna har tagit lite olika vägar, vad människor pratar om beror mycket på personliga erfarenheter. Det är viktigt att se individers och gruppers sammanhang, det kan göra det lättare att förstå de känslor som människor uttrycker, säger Maria Johansson, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet.

– Rent psykologiskt är varg ett rädslorelaterat djur, till skillnad från hund som vi ofta förknippar med sällskap och tillit. Det är därför intressant att se hur människor tolkar en hybrid av dessa två. Vilka känslor uppstår? Det spelar roll för vilka förvaltningsstrategier som fungerar. Något som fortfarande är ganska outforskat.

Viktigt med nyanserad förståelse

Än så länge är resultaten inte sammanställda men forskarna kan se vissa mönster. När varg-hundhybrider är långt bort från den egna verkligheten handlar resonemangen mer om natursyn och relation till naturen, men om varg-hundhybriderna finns i en persons närmiljö bygger man resonemangen mer kring den egna livssituationen.

– Det här tycker vi egentligen inte är förvånande, men det innebär olika vägar för hur man resonerar kring hur de här hybriderna kan förvaltas.

Enligt Maria Johansson är det viktigt att få en djupare och mer nyanserad förståelse för vilka tankar och känslor människor har kring varg, hund och hybrider. Det gäller att inte bara titta på acceptansen för olika strategier.

– Man måste förstå människors olika sammanhang för att kunna förstå eventuella sociala konflikter som kan uppstå kring olika förvaltningsstrategier. Målet är att vår forskning kan bidra till ett bredare perspektiv på vilka reaktioner olika strategier kan väcka i samhället.