Bättre miljöövervakning när biologisk mångfald vägs in

I Östersjön har forskare länge studerat koncentrationen av kemikalier och hur fiskarna påverkas av dessa. Nu går miljöövervakningen ett steg längre och undersöker hur det står till med ekosystemen på havets botten.

Längs med Östersjöns kuster bor cirka 85 miljoner människor. Industrier, jordbruk och djurhållning innebär stora påfrestningar för det känsliga innanhavet. Vattencirkulationen är begränsad då vattnet endast når Nordsjön via de grunda och trånga sunden vid Öresund och Bälten. Många miljögifter och andra skadliga ämnen blir kvar, och riskerar att påverka hälsan hos många arter, och därmed även den biologiska mångfalden.

Miljöövervakning har pågått under flera decennier i Östersjön. Bland annat har förekomsten av enskilda kemiska föreningar och hur dessa kan påverka hälsan hos specifika fisk- och musselarter studerats.

I ett nytt projekt utvidgar forskare metoderna för miljöövervakning genom att även undersöka samband mellan kemiska föroreningar och potentiell förlust av biologisk mångfald.

– Vi är vana att göra övervakning i Östersjön, men nu ville göra det bredare och även titta på biodiversitet som ett mått på miljöpåverkan i ekosystemet, säger Joachim Sturve, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet, och en av forskarna i det europiska samarbetet Detect to protect.

Förorenade sediment påverkar ekosystemet

Till skillnad från tidigare övervakning, där man studerat individer och arter, undersöker man nu även artsammansättningar. Eftersom vattenmassa är flyktig och lätt åker vidare i strömmar, har forskarna valt att fokusera på de arter som lever i sediment.

Det levande livet i sedimenten består bland annat av små maskar och kräftdjur. Vissa är så små att de är svåra att se med blotta ögat. Artbestämningen gör forskarna därför i mikroskop. Förhoppningen är att de snart ska kunna använda e-dna, en metod som kan mäta organismers dna-spår. Det skulle göra det lättare att lista vilka arter som finns i ett prov.

I ett av de första försöken studerade forskarna tre platser i Blekinge. Det var skärgården vid Torhamn, som de sedan innan visste saknade föroreningar, Karlskrona hamn där aktiviteten från både båtar och industri är stor, samt Ronneby där utsläppen i dag är små men där de haft hög påverkan historiskt sett. Forskarna undersökte både fisk och sediment.

– Vi kunde se att fiskarna i Karlskrona var påverkad av kemikalier, men det var de inte i Ronneby eller Torhamn. Däremot var det dåligt ställt med biodiversiteten i sedimenten i Ronneby. Här fanns också en hög kemikaliehalt, säger Joachim Sturve.

Han konstaterar att den första studien i Blekinge tydligt visar att när sedimenten är förorenad, då påverkar det ekosystemet.

Ger större tyngd för resultaten

Genom att lägga till parametern biodiversitet i övervakningen får man enligt Joachim Sturve ett mått på att något i ekosystemet är rubbat. Det kan ge en större tyngd till resultaten för hur ett ekosystem mår och ha betydelse för beslut om eventuella åtgärder.

– Ur ett övervakningsperspektiv är detta ett verktyg som samhället kan ha nytta av. Övervakning är också ett sätt att visa att saker förbättras. Om en industri slutar med vissa utsläpp kan man få ett kvitto på att det var värt pengarna att göra olika insatser.

Förhoppningen är också att hitta ett sätt att kunna integrera olika data, genom slå ihop de tre parametrarna, koncentrationer av enskilda kemiska föroreningar, biologiska effekter på specifika arter samt effekterna på den biologiska mångfalden.

– Att kunna mäta kemikaliehalter är bra men det räcker inte. Genom att lägga till biologisk status och biodiversitet blir resultaten starkare och utsläppens eventuella påverkan för både arter och ekosystem blir tydligare.