Kunskap för ett hållbart samhälle
Formas driver sedan fyra år tillbaka Nationella forskningsprogrammet om klimat. Nu har regeringen beslutat att förstärka programmet ytterligare och därmed satsa än mer på forskning och innovation för klimatomställningen. Den nya satsningen innebär att Sverige och Formas kommer att vara en av de största finansiärerna av kunskapsuppbyggnad för klimatomställning i Europa.
Sedan forskningsprogrammet startade 2017 har Formas, tillsammans med våra samverkanspartners, delat ut över 350 miljoner till forsknings- och innovationsprojekt runt om i Sverige. Nu får vi möjlighet att utöka finansieringen ytterligare och bidra till att snabba på omställningen till ett hållbart samhälle.
Här kan du läsa mer om några av de projekt som Formas finansierar, men även se event som vi genomfört och läsa om andra kommunikationsprojekt vi stödjer, allt med fokus på klimatfrågan.
I forsknings- och innovationspropositionen som presenterades den 17 december har regeringen utöver forskningsprogrammet om klimat även valt att satsa ytterligare på programmen om livsmedel och hållbart samhällsbyggande. Dessutom väljer regeringen att starta ett helt nytt forskningsprogram om hav och vatten. Längst ner på sidan kan du även ta dig vidare till mer information våra nationella forskningsprogram.
Finansierade projekt
Artiklar från vår webbtidning Extrakt. Extrakts mål är att med populärvetenskaplig journalistik visa hur forskning inom hållbarhetsområdet kan lösa de samhällsutmaningar som vi står inför.
Konspirationsteorier om skogsbränder kan göda klimatförnekelse
Startades skogsbränderna i Kalifornien förra sommaren av vänsteraktivister? Nej, men ryktet fick stort genomslag i sociala medier. Nu ska forskare titta närmare på hur konspirationsteorier om skogsbränder sprids, och vad man kan göra för att stoppa falska uppgifter.
Projekt finansierat av Formas: Brinnande skogar, botar och klimatattityder: en studie om global spridning av felaktig information och desinformation i samband med stora skogsbränder i världen Länk till annan webbplats.
Utlysning: Årliga öppna utlysningen 2020
Stora utsläpp från dikade våtmarker
Läget är allvarligt för flera av Sveriges fiskarter. Nästan hälften av fiskbestånden nyttjas ohållbart, visar en ny rapport från SLU. Det nationella fisket är långt ifrån hållbart, enligt experter som Extrakt har pratat med.
Projekt finansierat av Formas: En handbok som visar hur vi bäst åtgärdar organogen mark från höga växthusgasemissioner till sänkor Länk till annan webbplats.
Utlysning: Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle 2019
Nytt projekt ska minska ungdomars klimatångest
Unga som engagerar sig i miljöfrågan och som tror på forskning och förändring har lättare att tackla miljöproblematiken utan att känna hopplöshet. Nu vill forskare i Göteborg fånga upp de unga som oroar sig för miljön, men som inte lyckas kanalisera sin oro.
Projekt finansierat av Formas: Ocean Blues: från ångest till action Länk till annan webbplats.
Utlysning: Formas kommunikationsutlysning 2020
Vill hitta smarta styrmedel för mat
Att äta mer växtbaserat och mindre kött är bra för både hälsan, klimatet och plånboken. Ändå är köttkonsumtionen fortsatt hög i Sverige. Kan styrmedel vara lösningen?
Projekt finansierat av Formas: Klimatpolicys for matkonsumtion: Analyser av policyalternativ och politisk genomförbart för ett klimatneutralt välfärdssamhälle Länk till annan webbplats.
Utlysning: Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle 2019
Forskare hjälper kommun att nå klimatmål
Universitetslektor Kimberly Nicholas från Lunds universitet vill göra verklighet av vetenskap. Därför ska hon arbeta med kommunen för att göra Lund klimatneutralt till år 2030.
Projekt finansierat av Formas: Gemensamt utvecklande av vetenskapsbaserade processer och policyer för att kraftigt minska kommunala växthusgasutsläpp tills 2030 Länk till annan webbplats.
Utlysning: Ökad rörlighet mellan akademi och praktik 2019
Viktigt att få sörja i klimatomställningen
I arbetet för att begränsa spridningen av covid-19 läggs mycket fokus på att vi alla måste ta ansvar och göra uppoffringar. Det skulle kunna påverka hur vi tar oss an klimatkrisen, tror forskarna bakom ett nytt projekt.
− Kanske kommer vi att prata mer om att ta gemensamt ansvar även i relation till klimatomställningen, säger Kristina Lindström.
Projekt finansierat av Formas: Grief and hope in transition - Sorg och hopp i omställning Länk till annan webbplats.
Utlysning: Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle 2019
Vägkanter – en ny chans för hotade arter
När ängar och naturbetesmarker blir allt mer sällsynta kan vägkanterna få en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Men kunskapen om hur trafiken påverkar är än så länge liten – för insekter skulle blomrika vägrenar kunna vara en ekologisk fälla.
– Om vi vet hur insekterna påverkas kan vi också se vilka vägar vi ska satsa extra på, säger Erik Öckinger, ansvarig för ett nytt forskningsprojekt om mångfalden längs vägar och kraftledningar.
Projekt finansierat av Formas: Vägen mot en grönare infrastruktur för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster Länk till annan webbplats.
Utlysning: Årliga öppna utlysningen 2019
”Kriget i Syrien mer än en klimatkonflikt”
Den svåra torkan mellan 2007 och 2009 har lyfts fram som en orsak till att kriget i Syrien bröt ut. Lina Eklund, forskare vid Centrum för Mellanösternstudier, menar att bilden kan nyanseras. Med hjälp av satellitbilder vill hon skifta fokus från torkan till hur vi kan undvika att det här sker igen.
Projekt finansierat av Formas: Samhällskonsekvenser av klimatstress: En integrerad studie av torka, sårbarhet och konflikt i Syrien Länk till annan webbplats.
Utlysning: Årliga öppna utlysningen 2019
De förlorar när fossila bränslen fasas ut
För att nå klimatmålen måste vi bromsa utvinningen av fossila bränslen. I vissa regioner kommer det att få stora konsekvenser. Ett nytt forskningsprojekt ska ge röst åt de som drabbas när olja, kol och naturgas fasas ut.
Projekt finansierat av Formas: Föreställningar om framtiden för att nedmontera det nutida: Styrning av en rättvis övergång i fossilintensiva regioner Länk till annan webbplats.
Utlysning: Årliga öppna utlysningen 2019
Trädgårdsägare ska få mer kunskap om invasiva arter
I ett förändrat klimat förväntas hotet från invasiva främmande arter bli allt större. Många av de invasiva växterna kommer ursprungligen från privata trädgårdar. Nu ska forskare ta reda på hur trädgårdsägare ser på trädgårdsväxter och problemet med invasiva arter. Syftet är att ta fram riktlinjer om hur man kommunicerar mest effektivt.
Projekt finansierat av Formas: Riktlinjer för ändamålsenlig kommunikation med privata trädgårdsägare om Sveriges nya riskklassificering av främmande arter Länk till annan webbplats.
Utlysning: Från forskning till praktik - metoder och verktyg 2019
Konferenser, seminarier och utställningar
Här hittar du konferenser och seminarier som Formas och våra samverkanspartners genomfört under den senaste tiden. Du kan även läsa mer om kommunikationsprojekt på andra organisationer som vi är med och finansierar.
Vi har tio år kvar för att nå de globala hållbarhetsmålen och står inför stora utmaningar. Alla samhällets aktörer måste bidra för att vi ska lyckas. Men har vi den kunskap som behövs och hur ser vi till att kunskapen omsätts till handling i samhället?
Från 4 maj 2020.
Talare och paneldeltagare
- Isabella Lövin, miljö- och klimatminister samt vice statsminister
- Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning
- Henrik Henriksson, vd, Scania
- Ulrika Modéer, chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete
- H.K.H. Kronprinsessan Victoria
- Heide Hackmann, vd, International Science Council
- Måns Nilsson, vd, Stockholm Environment Institute
- Gabriel Wikström, regeringens nationella samordnare för Agenda 2030
- Eeva Furman, professor och direktör för the Environmental Policy Centre vid SYKE och en av författarna till Global Sustainable Development Report 2019
- Keri Facer, professor i utbildningens och samhällets framtid och gästprofessor vid Zennströms klimatprofessur vid Uppsala universitet.
- Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
- Peter Carlsson, grundare och vd Northvolt
- Sara Mazur, ordförande för Wallenbergstiftelsens forskningsprogram WASP
- Ulrika Liljeberg, (C) kommunalråd i Leksand och tidigare ledamot i Agenda 2030-delegationen.
- Sylvia Schwaag Serger, prorektor Lunds universitet
Vad kan coronakrisen lära oss om samhällets och politikens kapacitet att hantera andra kriser, såsom klimatförändringarna? Den pågående coronapandemin har ställt världen på ända. Regeringar världen över har på några få veckor vidtagit åtgärder som innebär stora ingripanden i samhällets sociala och ekonomiska strukturer. Det är en omställning utan motstycke i modern tid, och den är smärtsam men nödvändig.
Från 29 april 2020.
Vad har kommunerna idag för möjligheter och kapacitet för att ställa om och nå delmålen i mål 11? Vad kan och bör forskningens roll vara för att öka omställningskraften i kommunerna? Vilka svårigheter och möjligheter att ställa om skapas av det undantagstillstånd som vi nu befinner oss i med covid-19?
Från 23 oktober 2020.
Forskarsamhällets förståelse för medborgarna och vice versa är av stor vikt för att forskningen ska komma till nytta. På uppdrag av Formas har Kairos Future därför gjort en analys av hur medborgare och konsumenter ser på hållbarhet.
Från 20 november 2020.
Rapport: Hållbarhet i klimat- och coronakrisens spår
Program
Inledning med Ingrid Petersson, generaldirektör på Formas.
Presentation av rapporten med Erik Herngren, senior partner på Kairos Future
Panel med Pia Sandvik, VD, Rise, Katarina Nordqvist, senior rådgivare, Formas, Johannes Stripple, docent och forskare i statsvetenskap, Lund universitet
Moderator: Erik Eriksson, avdelningschef, Formas
Genom Parisavtalet har Sverige förbundit sig till klimatmål som förutsätter negativa utsläpp, det vill säga att mer koldioxid binds än vad som släpps ut i atmosfären. Samtidigt har regeringen deklarerat att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdssamhälle. I februari samlades forskare och beslutsfattare för att ta sig an dessa två centrala idéer i den aktuella klimatpolitiken: fossilfri välfärd och negativa utsläpp.
Från 11 februari 2020
Sverige är del av det arktiska området. I utställningen Arktis – medan isen smälter möter du isens historia och framtid – men framförallt de människor som bor i dagens Arktis genom föremål, foton, design, konstverk, filmer och projektioner.
Nordiska museet har sedan 2016 bedrivit ett tematiskt arbete om Arktis med kulturhistoriskt och kulturgeografiskt perspektiv genom Hallwylska gästprofessorn, Lotten Gustafsson Reinius. Professuren har varit ett samarbete mellan Stockholms universitet och Nordiska museet. Lotten Gustafsson Reinius har tillsammans med museets experter lett en kvalitativ och mångvetenskaplig inventering av museets samlingar och relevanta teman. Arbetet har genomförts i dialog med ett brett nätverk av klimat- och arktisforskare samt museer och kunskapsinstitutioner i Arktis, och kommer att resultera i en antologi som publiceras 2020. Utställningen öppnade 10 oktober 2019.
Projektet Koldioxidteater handlar om sociala normer och praxis kring klimatmål och koldioxidutsläpp, med särskilt fokus på ungdomar. Under våren 2019 hölls ett antal workshopar med samskapande och reflektion som grund. Under sommaren och hösten 2019 producerades två popup-utställningar av sommarjobbande ungdomar och museet tillsammans. I oktober hölls en workshop i samskapande metoder för museum.
Formas nationella forskningsprogram
För dig som vill veta mer om klimatprogrammet hur de styrs, vilken inriktning de har och vilka projekt som hittills har finansierats finns mer att läsa under våra samlingssidor om de nationella programmen. Där går det också att ta del av det arbete som genomförs i forskningsprogrammen om hållbart samhällsbyggande och om livsmedel. Även i dessa två ingår frågor som har bäring på klimatutmaningarna. Under 2021 kommer Formas också att starta ett fjärde program om hav och vatten.