Seminarium: Fossilfri välfärd och negativa utsläpp – vision, kollision eller tomma ord?
Genom Parisavtalet har Sverige förbundit sig till klimatmål som förutsätter negativa utsläpp, det vill säga att mer koldioxid binds än vad som släpps ut i atmosfären. Samtidigt har regeringen deklarerat att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdssamhälle.
Den 11 februari 2020 samlades forskare och beslutsfattare för att ta sig an dessa två centrala idéer i den aktuella klimatpolitiken: fossilfri välfärd och negativa utsläpp.
- Hur kan vi skapa och upprätthålla ett fungerande välfärdssystem där användandet av fossil energi helt har upphört?
- Hur kan ett sådant samhälle se ut, och hur ska vi komma dit? Är det överhuvudtaget möjligt?
- Vilka visioner finns, och vilka konflikter kan uppstå?
- Hur kan forskningen bidra till en klimatpolitik som når målen?
Seminariet tar avstamp i Formas utlysning Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle
Länk till annan webbplats.. Forskare som har finansierats i utlysningen medverkar, och flera av dem har fått medel för att studera frågor om Sveriges klimatpolitik. Ett antal projekt tar exempelvis avstamp i analysen att den nuvarande politiken är ambitiös men inte tillräcklig, och undersöker vad som skulle krävas för att nå de uppsatta målen.
I en första övergripande panel på temat deltar:
- Eva Svedling, statssekreterare, Miljödepartementet
- Nina Wormbs, professor teknikhistoria, KTH
- Isak Stoddard, forskare naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet
Därpå följer två paneler med forskare som har fått medel från Formas:
- Fossilfri välfärd: Karin Bradley, KTH, Johannes Stripple, Lunds universitet, Mattias Wahlström, Göteborgs universitet
- Negativa utsläpp: Andreas Duit, Stockholms universitet, Flora Hajdu, SLU, Åsa Kasimir, Göteborgs universitet
