Vikten av samarbete kring resursers fördelning och återvinning för en effektiv och hållbar matproduktion
För att matproduktionen i Sverige ska bli hållbar måste den ta hänsyn till olika dimensioner av hållbarhet. I den här litteraturstudien fokuserar Linköpings universitet på fem särskilt viktiga dimensioner för hållbarhetsåtgärder och utvärderar vilka effekter sådana åtgärder kan få. Det behövs dock fler studier för att kunna fylla de kunskapsluckor som finns om hållbar matproduktion.
Uno Wennergren, Linköpings universitet:
Berätta om de viktigaste resultaten från syntesen!
Matproduktion kan ha en stor påverkan på hållbar utveckling i relation till de här fem socio-ekologiska dimensionerna:
- klimatförändring
- miljö
- djurvälfärd
- djurepidemiologi
- ekonomi.
För att uppnå hållbar matproduktion i Sverige är det därför viktigt att ta hänsyn till alla dessa dimensioner samt alla olika delar av produktionskedjan.
Vi har utfört en systematisk litteraturstudie där vi har undersökt litteratur som är relaterad till matproduktion i Sverige samt kopplad till resursfördelning och återvinningslogistik. Utövare som är involverade i olika delar av matproduktionen har hjälpt oss att fokusera sökandet efter litteratur. De har också bidragit till den efterföljande syntesen.
Genom litteraturstudien har vi identifierat ett antal hållbarhetsåtgärder och utvärderat deras effekt utifrån de fem dimensionerna. Generellt fann vi synergier mellan effekterna av hållbarhetsåtgärderna på klimatförändringar och miljö. Däremot fanns det ofta så kallade ’trade-offs’ mellan ekonomi och de övriga dimensionerna. Det behövs dock fler studier om matproduktion för att kunna avgöra vad som definierar en hållbar sådan.
Vad kan ditt arbete betyda för medborgarna?
Arbetet har identifierat viktiga luckor i kunskapen om vad som är hållbar livsmedelsproduktion och därmed även hållbar konsumtion. För medborgarna kan det betyda att om forskare får möjlighet att fylla i dessa luckor så kan vi alla får bättre kunskap och medverka till en hållbar livsmedelsproduktion – både genom de val vi gör som konsumenter och det mandat vi ger till våra förtroendevalda.
Hur ska resultatet komma samhället till nytta?
Vi har publicerat resultatet i en vetenskaplig tidskrift och även kommunicerat det till våra intressenter.
Vi tror att den här studien får ses som ett första steg och en inventering inför framtida studier som kan komma samhället till nytta. I det här steget har vi kunnat identifiera de luckor som finns. När de luckorna sedan fylls kommer de nya kunskaperna samhället till nytta, eftersom vi då bättre kan avgöra vad som är hållbar livsmedelsproduktion. Därmed kan vi även fatta bättre och mer välinformerade beslut som driver på mot en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.
Vilken är nästa forskningsfråga att besvara?
Att bena ut på vilket sätt de fem viktiga dimensionerna – klimatförändringar, miljö, djurvälfärd, djurepidemiologi och ekonomi – samverkar och påverkar varandra i förhållande till en hållbar livsmedelsproduktion. Utifrån det kan man sedan kvantifiera utifrån olika indikatorer och mått vad som kan betraktas som hållbar livsmedelsproduktion.
Vilka kunskapsluckor har du identifierat?
Endast få studier fokuserar på effekter på djurvälfärd och djurepidemiologi, eller på resursfördelning och återvinningslogistik. Det finns därför ett behov av forskning som fokuserar på dessa områden. Därtill behövs forskning som har
- hela produktionskedjan i åtanke
- fokuserar på alla relevanta dimensioner samtidigt
- undersöker effekter av hållbar matproduktion över flera dimensioner samtidigt.