Ny fart på cirkulär ekonomi
Trots stora framsteg inom återvinningstekniker och cirkulär ekonomi, införs inte lösningar i den takt som skulle behövas för en hållbar samhällsomställning. Nu får åtta projekt finansiering för att genom konkreta och innovativa lösningar ta sig an olika hinder i samhället.
Cirkulära lösningar med potential till genomslagskraft är ofta komplexa och det behövs samverkan mellan olika aktörer för att realisera dem. En stor utmaning är att det finns många hinder för cirkulära lösningar och särskilt utmanande blir de hinder som finns i samhällets övergripande strukturer.
Utlysningen Nycklarna till en cirkulär ekonomi riktade sig till alla aktörer inom cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. Projekten ska bestå av minst två olika parter, varav minst en behovsägare från till exempel offentlig sektor eller näringslivet, och minst en akademisk part.
— Utlysningen riktade sig brett till aktörer inom cirkulär ekonomi och resurseffektivitet, för att vi skulle få den samverkan som krävs för att få effekt av satsningen. Engagemanget bland behovsägarna har varit mycket stort och problemen är angelägna att gripa sig an, säger Louise Staffas, forskningssekreterare som ansvarat för utlysningen.Projekten ska identifiera och föreslå de förändringar på övergripande nivå i samhället som krävs för att cirkulära lösningar ska kunna införas samt beskriva en plan för hur dessa förändringar kan genomföras – och av vem eller vilka.
De projekt som får finansiering i den här utlysningen har främst tagit upp hinder i form av systemtröghet, som exempelvis lagar, regler och praxis samt kunskapsluckor hos olika relevanta aktörer. Brist på data är också något som tas upp. Projekten handlar bland annat om upphandling, olika värdekedjor, transportsystem och affärsmodeller.
— Vi kommer med spänning att följa de projekt som fått finansiering och se vilket genomslag de får. Ambitionen är helt klart att återkomma med fler utlysningar inom detta område, avslutar Louise Staffas.
Cirkulärt matavfall blir mat igen
Ann Segerborg Fick, Ecoloop AB
En avgörande övergång till användning av cementersättningsmaterial: Ett heuristiskt tillvägagångssätt för att identifiera drivkrafter och hinder och föreslå potentiella lösningar (SCM-Force-II)
Arezou Baba Ahmadi, Chalmers tekniska högskola
Cirkulär masshantering – planering och beslutsprocesser för ökad resurseffektivitet (CiMPla)
Linnea Eriksson, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
Cirkulär upphandling för förbrukningsartiklar i plast inom vården- stegen som saknas för implementering
Sofia Lingegård, Kungliga Tekniska högskolan
Systemtröghet – Ett hinder för elektrifierade cirkulära transport- och anläggningsaffärsmodeller
Mattias Lindahl, Linköpings universitet
Nycklar för att låsa upp hindren i den cirkulära offentliga upphandlingsprocessen
Åsa Elisabeth Romson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Institutionella regler och affärspraxis för att stödja implementeringen av cirkulär ekonomi i den textila värdekedjan
Ranjula Bali Swain, SIR, Stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research
Hinder för företag som vill bli ”cirkulära”: utformning av åtgärdsprogram för att åtgärda barriärer för cirkulära produkter
Carl Dalhammar, Lunds universitet
Kontakt
