Ny nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens
Den växande antibiotikaresistensen riskerar bli ett globalt hot mot både folk- och djurhälsa. På regeringens uppdrag har 22 nationella myndigheter samverkat för att beskriva vad som ligger bakom problemet och vad som behöver göras.
Antibiotikaresistens är en utmaning för alla delar i samhället. Den hotar både människors och djurs hälsa och påverkar områden som livsmedelssäkerhet, handel och hållbar utveckling. Regeringen har sedan tidigare gett Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket i uppdrag att gemensamt ansvara för en nationell samverkansfunktion som ska främja ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens. I samverkansfunktionen ingår idag 22 nationella myndigheter och fyra organisationer från olika samhällssektorer.
Funktionen har tagit fram en ny nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens som sträcker sig fram till 2024. Planen utgår från den svenska strategin
Länk till annan webbplats. för arbetet mot antibiotikaresistens och innehåller aktiviteter inom områdena hälso- och sjukvård, omsorg, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin, livsmedel och forskning. Fokus ligger på insatser som kräver samarbete mellan myndigheter och aktörer. Den omfattar bland annat en ökad kunskap genom övervakning, fortsatt starka förebyggande åtgärder och en ansvarsfull användning av antibiotika.
– I arbetet med den nya planen har vi på Formas främst medverkat i frågor som berör forskning om djurs hälsa, livsmedel och miljö. På så sätt har vi kunnat bidra till det helhetsperspektiv som samverkansfunktionen syftar till. Ett sådant perspektiv uppmärksammar hur olika sektorer är sammanlänkade och understryker att problem som dessa bäst angrips genom ett gemensamt arbetssätt, säger Alexandra Jeremiasson forskningssekreterare på Formas.
Läs mer och ladda ner den nya planen för arbetet mot antibiotikaresistens på Folkhälsomyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.