Klimat och biologisk mångfald – Formas sammanställer kunskap
Var finns det kunskapsluckor? Och var är behoven av kunskap som störst i samhället? Rådet för evidensbaserad miljöanalys har beslutat att fokusera sitt arbete inom två områden: klimat och biologisk mångfald.
Bakre raden från vänster: Agneta Westerberg, Johan Löwenadler Davidsson, Kai Lindström, Ola F. Wendt, Anne-Sophie Crepin, Lisa Sennerby Forsse. Sittande från vänster: Susanna Axelsson, Agnes Wold. Saknas på bilden: Hans Adolfsson, Carola Lidén, Björn Risinger. Foto: Elisabeth Olsson-Wallin
Rådet är fulltaligt – full fart framåt
Nu kör vi! Det finns inget att vänta på, sade ordförande Lisa Sennerby Forsse efter att Rådet för evidensbaserade miljöanalys förevigats på bild.
Torsdagen den 13 februari höll rådet sitt första möte för året. Rådet är nu fulltaligt då tre nya ledamöter har tillträtt sina poster. Anne-Sophie Crepin (docent och miljöekonom från Beijerinstitutet), Agneta Westerberg (avdelningschef från Kemikalieinspektionen) och Johan Löwenadler Davidsson (länsråd från Jönköpings län).
Ordförande:
Lisa Sennerby Forsse, ordförande preses Kungliga Lantbruksakademien, före detta rektor på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Ledamöter:
Hans Adolfsson, professor i metallorganisk kemi och rektor vid Umeå universitet.
Susanna Axelsson, generaldirektör på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
Anne-Sophie Crepin, docent och miljöekonom, Beijerinstituitet
Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi på Arbetsmiljötoxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Kai Lindström, professor i ekologi och miljövetenskap, Åbo Akademi
Johan Löwenadler Davidsson, länsråd i Jönköpings län
Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket
Ola F. Wendt, professor i oorganisk kemi, Centrum för analys och syntes, Lunds universitet.
Agneta Westerberg, avdelningschef, Kemikalieinspektionen.
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Rådet är styrande organ för Formas arbete med systematiska forskningssammanställningar, det vill säga sammanställningar, utvärderingar och analyser av forskningsresultat som kan vara ett vetenskapligt stöd för kommuner, myndigheter och andra som arbetar för att nå de svenska miljömålen. Ett uppdrag som Formas fick av regeringen för två år sedan. Rådet beslutar vilka forskningssammanställningar som Formas ska genomföra, men besluten föregås alltid av en intressentdialog för att fokusera rätt.
Samverkan med intressenter för att pricka rätt
Under februari bjöd Formas in till dialog med intressenter inom klimat och biologisk mångfald. Syftet var att få in så många perspektiv som möjligt från personer i akademi och myndigheter som har en överblick över olika miljöproblem. De båda workshoparna är en del i en större strategi för att komma fram till ett antal specifika frågeställningar där behovet av att sammanställa kunskap är som störst.
Det finns en uppsjö av frågor inom klimat och biologisk mångfald. Det är i samarbete med dem som har kunskap som vi ska hitta de exakta frågorna som är intressanta för oss att arbeta vidare med, säger ordförande Lisa Sennerby Forsse.
Den första systematiska forskningssammanställningen färdigställs
Arbetet med sex olika systematiska forskningssammanställningar är igång. Först på tur att slutföras är en översikt som undersöker frågan om hur olika typer av växtföljder påverkar inlagring av organiskt kol i jordbruksmark. Den väntas bli färdig i höst.
Läs mer om de systematiska forskningssammanställningar som är aktuella.