Samhällsplanerare diskuterade forskning om trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder

2019-11-13
Vania Ceccato presenterar sin forskning. Foto: Formas

Vania Ceccato presenterar sin forskning. Foto: Formas

KTH-professorn Vania Ceccato har kartlagt teorier och praktiska exempel på brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i Sverige och internationellt. Hennes forskning diskuterades vid ett seminarium för aktörer inom samhällsbyggnadsområdet som arrangerades i samverkan mellan Formas, Boverket och Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, i Stockholm i måndags.

- En utmaning med säkerhets- och trygghetsproblem är att försäkra sig om att åtgärderna man sätter in inte bara fungerar för att lösa dessa, utan också verkar för ett inkluderande och mångkulturellt samhälle. Att skapa fysiska barriärer kanske ökar tryggheten för några, men det kan ske på bekostnad av andra grupper eller hela samhället, säger Vania Ceccato som var på plats och presenterade sina forskningsrapporter.

En av hennes slutsatser är att de nordiska länderna i högre utsträckning behöver inkludera arbetet med säkerhetsaspekter i både byggprocessen och underhållet av stadsmiljöerna. I dagsläget ses säkerhet och trygghet som polisiärt arbete, och inte som något stadsplanerare bör ägna sig åt. Forskningen har finansierats av Formas och Boverket och tagits fram inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.

Boverkets nya vägledning presenterades

Under seminariet presenterades också Boverkets nya vägledning för att ge stöd i det praktiska arbetet med brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Den webbaserade vägledningen ger en samlad kunskapsbild kring vad som kan göras i utformningen av fysiska miljöer i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.

Ett fyrtiotal representanter från kommuner, länsstyrelser och andra aktörer inom samhällsbyggnadsområdet deltog i seminariet på hotell Courtyard by Marriott på Kungsholmen i Stockholm.

"Visar på ett behov av ny kunskap"

- Seminariet visar på ett behov av ny kunskap inom fältet, samt att den kunskap som finns måste komma planerarna tillgodo så att frågor om trygghet och brottsförebyggande arbete kan integreras tydligare i samhällsbyggnadsprocessen. Vi har påbörjat diskussionen om vilka forskningsbehov som finns bland kommuner och praktiker och hoppas att det nationella programmet för hållbart samhällsbyggande, som Formas ansvarar för, ska kunna fortsätta underlätta för samarbeten mellan forskning och praktik, summerar Ann Rodenstedt, forskningssekreterare på Formas avdelning för samhällsbyggnad, en av arrangörerna bakom seminariet.

Uppdaterad:14 november 2019