Chans till stärkt samarbete med forskare i låginkomstländer

2018-04-03

Klimat- och miljöförändringar drabbar många låginkomstländer hårt. I en ny utlysning, som görs i samarbete mellan Formas, Vetenskapsrådet, Sida och Forte, efterfrågas forskning som ökar förståelsen för de risker och konsekvenser som kommer av detta.

Utlysningen fokuserar på forskning om hållbarhet och resiliens, det vill säga samhällens och individers förmåga att hantera olika störningar av miljö- eller klimatförändringar. Ett krav som finns på de projekt som söker pengar är att en av de medverkande forskarna ska vara verksam i ett låginkomstland eller lägre medelinkomstland.

– Den här utlysningen är tänkt att stärka den svenska forskningen inom området hållbarhet och resiliens i förhållande till klimat- och miljöförändringar, i ett fattigdomsperspektiv. Men den är också tänkt att bidra till att stärka forskningen i låg- och lägre medelinkomstländer och öka samverkan mellan forskare i dessa länder och svenska forskare samt stärka arbetet mot FN:s globala hållbarhetsmål, säger Susanne Johansson som är forskningssekreterare och ansvarig för utlysningen på Formas.

Redan 2016 gjordes en utlysning med liknande inriktning. Det har bland annat lett till ett intressant forskningsprojekt på Uppsala universitet där docenten Hanne Fjelde, tillsammans med bland andra professor Massa Coulibaly på forskningsgruppen GREAT i Mali, vill se under vilka omständigheter och hur matosäkerhet orsakade av klimatförändringar påverkar risken för politiskt våld. I en första studie som nu är redo för publicering har man kollat på sambandet mellan ekonomiska chocker orsakade av klimatförändringar och konflikt.

– Vi fokuserar på den grad av politisk diskriminering och tillgång till politisk makt som de etniska grupperna som lever i dessa områden har, och testar hypoteser om att politisk exkluderade grupper löper större risk att hamna i konflikt när deras jordbruksområden drabbas av torka. Vår statistiska analys hittar inget generellt, direkt samband mellan ekonomiska chocker och konflikt, men när vi fokuserar särskilt på en kontext av politisk diskriminering hittar vi en ökad risk för våldsam mobilisering, säger docent Hanne Fjelde.

I en andra studie baserat på fältarbete och annat kvalitativt material kommer man kolla på konfliktdrabbade Mali. Den studien fokuserar på om kvaliteten på de formella och informella institutionerna som jobbar med tillgång till land och vatten, är viktiga för huruvida våldet eskalerar som följd av torka.

Uppdaterad:22 januari 2019