Sociala och kulturella perspektiv på klimatförändringar och biologisk mångfald

VAD KAN DU SÖKA FÖR?

Forskningsprojekt som belyser sociala och kulturella perspektiv på pågående klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald.

VEM KAN SÖKA?

Forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag.

HUR MYCKET KAN DU SÖKA?

Medel för forskningsprojekt kan sökas inom två budgetintervaller: 3–5 miljoner kronor, respektive 10–15 miljoner kronor.

Beslutad: 2022-10-26 17:00

Finansierade projekt

Preliminärt beslut. Endast beslutsmeddelande via Prisma är garanti för beviljat bidrag.

 

För att öka kunskapen om de sociala och kulturella dimensionerna av klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, förbereder vi nu en utlysning för forskning på detta område. Utlysningen är del av det nationella forskningsprogrammet om klimat.

Vi står inför en dubbel miljökris, med fortsatta klimatförändringar och en pågående utarmning av den biologiska mångfalden. Kriserna hänger tätt samman och förstärker varandra, och de påverkar livsförutsättningar för människor, andra arter och hela ekosystem. Även om kriserna hänger ihop, så har de inte nödvändigtvis samma lösningar. Vissa åtgärder kan göras som motverkar både klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, men insatser för att lösa det ena problemet kan också förvärra det andra. Både kriserna i sig och åtgärder för att hantera dem får olika konsekvenser för olika grupper av människor och hela samhällen, i skilda delar av världen.

Teman att utforska handlar bland annat om hur dessa samtidiga kriser tolkas och hanteras på olika nivåer i samhället och i världen och hur olika lösningar utformas, tas emot, eller motsätts av olika individer, grupper eller organisationer - såväl av dem som är direkt drabbade av kriserna i sitt vardagliga liv som de som står längre ifrån sådana omedelbara konsekvenser.

Utlysningen ingår i det nationella forskningsprogrammet om klimat. Den riktar sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag.

Vi befinner oss i ett läge där planetens gränser pressas hårt. FN:s forskningspaneler IPCC och IPBES har slagit fast bortom allt tvivel att både klimatförändringarna och utarmningen av biologisk mångfald drivs av mänsklig påverkan. Dessa kriser är dessutom nära sammankopplade med varandra och betydelsen av människans påverkan för dem har till och med gett upphov till en debatt om att vi har inträtt i en ny geologisk era – antropocen. Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden, och förlust av biologisk mångfald kan i sin tur bidra till ökade klimatförändringar, men sambanden mellan dessa kriser är komplexa. Att hantera båda kriserna är akut, och kräver omfattande samhällsomställningar.

Även om klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hänger samman och påverkar varandra – samt i stor utsträckning har samma bakomliggande orsaker – så har de inte nödvändigtvis samma lösningar. En del åtgärder har potential att både motverka klimatförändringar och öka den biologiska mångfalden, såsom återvätning av utdikade torvmarker. I andra fall kan insatser för att lösa det ena problemet förvärra det andra. Detta gäller exempelvis om artrik naturskog får ge plats åt planteringar av snabbväxande träd av en enda art för att ersätta fossila bränslen och material med skogsprodukter i syfte att minska utsläppen av växthusgaser.

Såväl kriserna i sig, som de åtgärder som genomförs för att motverka dem, upplevs olika och får även skilda konsekvenser för olika individer, grupper och samhällen världen över. Detta beror exempelvis på om människor är direkt drabbade i sitt vardagliga liv eller står längre ifrån konsekvenserna, geografiskt eller tidsmässigt. Många effekter av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald kommer dessutom att drabba kommande generationer och är svåra att överblicka för oss som lever nu.

I takt med att klimatförändringarna och utarmningen av biologisk mångfald blir alltmer uppenbara och påverkar allt fler människor, samhällen och ekosystem, kan vi även förvänta oss att frågeställningar om ansvar och rättvisa kommer att ställas på sin spets. Vilka som bär ansvar för dessa kriser och hur de bäst ska bemötas, är komplexa och djupt politiska frågor. De pågående kriserna kan inte bara förstås genom tillgängliggörande av fakta, utan även genom tolkningar, som i sin tur beror på historiska eller levda erfarenheter, värderingar och positioner i förhållande till makt och inflytande. Moraliska rättigheter och skyldigheter uppfattas olika, liksom vilka problem som bör prioriteras och vilka som är mindre viktiga.

Det finns åtskilliga mål- och värdekonflikter vad beträffar hur de dubbla kriserna kan och bör hanteras, och i många fall är det inte möjligt att hitta lösningar som tillfredsställer alla behov och önskemål. Skarpa, snabba och kontroversiella beslut kan behöva fattas och svåra prioriteringar kan behöva göras. Detta kan leda till missnöje och sociala spänningar, och ställer beslutsfattare inför stora utmaningar. Istället för att leta efter universallösningar, behöver mål- och värdekonflikter synliggöras och hanteras, för att komma fram till beslut som bidrar till att adressera båda kriserna, inte står i konflikt med andra hållbarhetsmål, och uppfattas som legitima. Positiva och negativa konsekvenser av beslut behöver diskuteras både när det gäller konsekvenser för olika platser och grupper i samhället, och utifrån olika tidshorisonter.

Den forskning som finansieras i denna utlysning förväntas öka kunskapen om de sociala och kulturella dimensionerna av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Forskningen ska beröra dessa båda integrerade kriser, hur de grundar sig i mänskliga aktiviteter, och hur de manifesteras i och hanteras av individer, grupper, organisationer eller samhällen. Den förväntas ge kunskap som på sikt kan bidra till att identifiera möjligheter till samhällsomställning i riktning mot ökad hållbarhet.

Det rör exempelvis frågor om hur människor i olika delar av världen tolkar och förstår klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald och hur det hanterats historiskt och i det vardagliga livet men också hur det manifesteras och kommuniceras via språk, konst, kultur eller religion. Det kan även handla om hur olika personer, grupper och samhällen förhåller sig till åtgärder för att hantera de båda kriserna. Det rör också frågor om rättvisa, representation, makt och inflytande vid olika former av beslutsfattande, och resonemang om prioriteringar. Viktiga frågor handlar också om hur hänsyn till både klimat och biologisk mångfald kan integreras i olika typer av verksamheter, hur vi kan utveckla etiska och legala principer som tar hänsyn till människor, andra arter och naturen själv, liksom juridiska frågeställningar och ansvarsutkrävande, till följd av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. För dessa typer av frågeställningar behövs forskning med kunskap, perspektiv och metoder hämtade från framför allt samhällsvetenskap och humaniora.

Utlysningen görs inom ramarna för det nationella forskningsprogrammet om klimat. Finansierade projekt ska ligga i linje med programmets mål och syfte, som presenteras i den strategiska forskningsagendan för programmet Länk till annan webbplats.. Av särskild relevans för denna utlysning är agendans tema ”Systemintegrerade kunskaper om klimat, ekosystem och samhälle”, som bland annat berör hur

”utarmningen av biologisk mångfald och den av människan orsakade klimatförändringen reser grundläggande frågor om samspelet mellan människa och natur, vilket inkluderar normativa, kulturella och historiska förhållningssätt”. Utlysningen är nära kopplad även till temana ”Styrning för att möta klimatutmaningarna”, som berör betydelsen av styrning, institutioner och ledarskap på alla nivåer för att främja samhällsomställning och möta klimatförändringar, samt ”En demokratisk och rättvis klimatomställning” som betonar etiska frågeställningar och frågeställningar om representativitet, makt och ansvarsutkrävande.

Forskningsmedel kan sökas för projekt inom två separata budgetintervaller:

  • 3–5 miljoner kronor
  • 10–15 miljoner kronor

Tidsperioden för projekt inom de båda intervallerna är minst tre och högst fyra år. Inga specifika krav är kopplade till de respektive intervallerna, och bedömningskriterierna är desamma för båda. Dock har projekt i det större intervallet naturligtvis större utrymme än projekt i det mindre intervallet för att exempelvis involvera fler personer, eller större inslag av kommunikation och samverkan. Om sådana inslag planeras bör de beskrivas i ansökan och återspeglas i budgeten. Det är upp till de sökande att motivera den sökta budgeten.

Samma projekt kan inte få medel inom båda dessa intervaller. Om samma huvud-eller medsökande lämnar in två eller fler mycket lika ansökningar, inom samma budgetintervall eller i de olika intervallerna, så kommer dessa att avslås. En person får inte vara huvudsökande i mer än ett projekt i utlysningen som helhet, även om ansökningarna görs inom olika budgetintervaller. Om samma person är huvudsökande i fler än en ansökan, så kommer samtliga dessa att avslås. Däremot finns ingen gräns för hur många ansökningar som samma person kan vara medsökande i.

Ansökningarna inom de respektive budgetintervallerna kommer att bedömas separat, men av samma expertpanel. Expertpanelen kommer att se till den tänkta projektplanen och antalet medverkande personer i relation till den sökta budgeten i sin bedömning av ansökningarna.

I ansökningar inom båda budgetintervallerna ska det framgå hur det föreslagna projektet bidrar till att uppnå svenska och internationella klimat- och miljömål, samt vilka av FN:s globala hållbarhetsmål som det knyter an till.

Utlysningen riktar sig till forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Vi vänder oss i denna utlysning framför allt till forskare inom samhällsvetenskap och humaniora. Tvärvetenskapliga samarbeten med inslag av även andra vetenskapsområden kan ge viktiga bidrag och är välkomna, men tvärvetenskap är inget krav för att få söka i utlysningen.

Formas har i uppdrag att arbeta för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Avgörande för en sådan utveckling är att den är jämställd, jämlik och inkluderande. Vi uppmanar därför dig som söker medel, att i möjligaste mån tänka på att utforma projektet så att det kan bidra med kunskap som återspeglar och är relevant för olika grupper i samhället. Vi uppmanar dig även att beakta att projektgruppen får en jämn könsfördelning och att den inkluderar medverkanden med olika bakgrunder och erfarenheter. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Innan du ansöker

All information om vad din ansökan ska innehålla, hur du går till väga för att söka och om bedömningsprocessen finns i texten nedan.

Bidrag från denna utlysning får enbart förvaltas av ett svenskt universitet, högskola, forskningsinstitut, myndighet med forskningsuppdrag eller annan organisation med forskning som huvudverksamhet.

Vem kan bli medelsförvaltare? Länk till annan webbplats.

För att kunna ansöka om bidrag i denna utlysning ska:

  • Huvudsökanden ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning).
  • Medverkande forskare ska ha avlagt doktorsexamen (senast vid utlysningens stängning). Annan personal som medverkar i projektet behöver inte ha avlagt doktorsexamen.
  • Den tilltänkte bidragstagaren ska vara projektledare på ansökan.
  • Det finns inte någon övre åldersgräns för huvudsökande och medverkande forskare, men heltidspensionerade forskare kan inte erhålla bidrag för lön.

När du ansöker om finansiering till ett projekt kan du söka medel för såväl direkta som indirekta kostnader. Direkta kostnader är till exempel löner, utrustning och resor. Indirekta kostnader är kostnader som delas med andra inom organisationen, till exempel för administration, it och lokalhyra. Ibland kallas indirekta kostnader för overheadkostnader.

Forskningsmedel kan sökas för projekt inom två separata budgetintervaller: Du måste välja budgetintervall när du påbörjar din ansökan. Sökt bidrag för ett projekt ska uppgå till minst 3 miljoner kronor och maximalt 5 miljoner kronor i det mindre budgetintervallet, eller minst 10 miljoner kronor och högst 15 miljoner kronor i det större budgetintervallet. Projekttiden ska vara minst tre år (36 månader) och maximalt fyra år (48 månader). Ansökningar med ett sökt belopp eller projekttid som inte ligger inom ovan angivna intervall kommer att avslås av Formas i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.

Projekt kan starta tidigast den 1 oktober 2022, men ska starta senast den 1 december 2022. Medel kan sökas för antingen åren 2022 till och med 2025 eller 2022 till och med 2026. Ansökans budget ska visa hur medel planeras att användas i projektet. Formas kan av administrativa skäl lägga en utbetalningsplan som skiljer sig från ansökans fördelning av budgeten över tid.

Du bör skriva din ansökan på engelska, eftersom den beredningsgrupp som ska bedöma din ansökan är internationell. Om du skriver din ansökan på svenska översätts enbart den del som beskriver forskningsprogrammet till engelska av en professionell översättare. Du kommer inte ha möjlighet att se eller ändra i den översatta texten innan ansökan går till bedömning i beredningsgruppen. Den populärvetenskapliga beskrivningen ska dock skrivas på svenska, medan sammanfattningarna ska finnas på både svenska och engelska. Din budgetspecifikation och ditt CV översätts inte. Skriv därför gärna dessa på engelska, även om du skriver övrigt på svenska och gör ansökan i den svenska versionen av ansökningssystemet.

Din ansökan (inklusive bilagor) betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till oss. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Formas har begränsade möjligheter att belägga personuppgifter med sekretess. Därför bör ansökan inte innehålla personuppgifter för andra än de som deltar i ansökan.

Den populärvetenskapliga beskrivningen och projektsammanfattningarna på svenska och engelska kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Vi på Formas är mycket måna om att de projekt vi finansierar utförs på ett sätt som maximerar positiv och minimerar negativ påverkan på miljö och klimat. Vi uppmanar därför dig som söker medel att utforma projektet så att samverkan sker främst genom digitala mötesformer och att nödvändiga resor genomförs så klimatsmart som möjligt. Vi föreslår också att du redan i projektplaneringen inkluderar åtgärder som minimerar energianvändning och annan resursförbrukning, utsläpp och avfall. Detta kommer dock inte att vara en del av bedömningen av din ansökan.

Läs gärna om Formas eget hållbarhetsarbete Länk till annan webbplats..

Så här ansöker du

Du ansöker i Prisma

Din ansökan till Formas gör du i vårt ansökningssystem Prisma. Där lägger du in den information som behövs för din ansökan. För det behöver du ett personligt konto.

Ansök om personkonto i Prisma. Länk till annan webbplats.

Alla gränser för maximalt antal tecken avser tecken inklusive mellanslag. En rekommendation är att välja teckensnitt Arial i teckenstorlek 12 för den information som skrivs in i samtliga textrutor. Om du kopierar in text från ett annat program, vänligen kontrollera att all text följer med.

Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av projektet under följande delar:

Grundinformation

  • Antal år som ansökan avser.
  • Projekttitel på svenska och engelska (200 tecken inklusive mellanslag)
  • Populärvetenskaplig beskrivning på svenska (4 500 tecken inklusive mellanslag). Den populärvetenskapliga beskrivningen kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i detta fält bör därför inte innehålla känslig information.
  • Sammanfattning på svenska och engelska (1 500 tecken inklusive mellanslag vardera). Projektsammanfattningarna kommer, om projektet beviljas medel, publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning. Innehållet i dessa fält bör därför inte innehålla känslig information.

Forskningsprogram

  • Mål och syfte med projektet samt bakgrundsbeskrivning innehållande en översikt över forskningsområdet (max 7 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Projektbeskrivning som innefattar upplägg, teori, metod, genomförande och en konkret och realistisk plan för vetenskaplig publicering och kommunikation av resultat (max. 15 000 tecken inklusive mellanslag).
  • Inkludera följande punkter om de anses vara relevanta för projektet:
    • kortfattad beskrivning av befintlig och behov av ny grundutrustning
    • kortfattad beskrivning av nationella och internationella samarbeten
    • bekräftelse på att internationella avtal och regler följs
    • huvudhandledare om finansiering söks för en doktorand
  • Beskrivning av projektets samhällsnytta och planerad kommunikation med intressenter/användare (max. 8 000 tecken inklusive mellanslag). Beskriv kortfattat forskningens möjliga samhällsnytta, hur projektet på kort eller lång sikt kan bidra till hållbar utveckling, hur hänsyn tagits till intressenter och/eller användares behov vid utformningen av projektet samt hur forskningen och dess resultat kommuniceras och kommer användarna till nytta.

Stöd för att adressera bedömningsgrunden för samhällsnytta och kommunikation Länk till annan webbplats. (pdf)

  • Referenser som inkluderats i löpande text under punkterna ovan anges i ett separat fält (max. 5 000 tecken inklusive mellanslag).

Budget

Projektets budget redogör du för i Prisma. Observera att budget och budgetspecifikation bör skrivas på engelska, en svensk budgetspecifikation lämnas inte till översättning utan granskas av den internationella beredningsgruppen som den är. I Prisma skrivs hela det sökta beloppet ut, exempelvis skrivs 1 miljon kronor: 1 000 000 kronor.

Budgeten beskrivs i form av:

  • Löner, inklusive sociala avgifter för varje projektdeltagare. Det belopp ni kan få beviljat för lön till en enskild forskare, doktorand eller annan personal får aldrig överskrida hundra procent av en heltidsanställning. Det innebär också att någon som har fullständig lönefinansiering under hela projekttiden inte kan få ytterligare medel för lön. Forskare som är heltidspensionerade kan inte få finansiering för sin egen lön.
  • Procent av lön avser hur många procent av den sökandes heltidslön som motsvarar lönen i projektet.
  • Aktivitetsgrad i projektet avser hur många procent av en heltidstjänst som den medverkande bidrar med. Det visar om den sökande bidrar med in-kind eller annan finansiering för att slutföra projektet.
  • Driftskostnader avser, exempelvis, förbrukningsartiklar, resor, konferenser och publicering i tidskrifter och databaser som tillämpar öppen tillgång. Specificera driftskostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Utrustning och avskrivningskostnader. Specificera utrustning- och avskrivningskostnader för utrustning om relevant för ansökan. Det belopp du maximalt kan bli beviljad för utrustning och avskrivningskostnader för utrustning är sammanlagt 500 000 kronor.
  • Du kan ansöka om medel för lokalkostnader, om de inte redan ingår i overheadkostnaden i budgeten för projektet. Specificera lokalkostnader i enlighet med den praxis som gäller vid medelsförvaltaren.
  • Totalt sökt/Delsumma avser kostnader som redan angivits i föregående budgettabeller och som kommer automatiskt överföras till dessa poster.
  • Indirekta kostnader avser overheadkostnader. När du anger overheadkostnader i ansökan ska du göra det enligt praxis för den organisation som ska förvalta medlen. Om medel ska föras över från medelsförvaltaren till en annan organisation som medverkar i projektet, kan istället mottagande organisations overheadkostnad tillämpas för de medel som överförs. Förklara och redovisa de olika overheadkostnaderna i budgetspecifikationen. Den totala overheadkostnaden för projektet ska anges i budgettabellen. Formas beviljar inte medel för overhead på kostnader som du skriver av för utrustning eller lokaler.
  • Annan kostnad avser medel som inte ansöks om men som är relevanta för att slutföra projektet. Ett exempel är medfinansiering från samarbetspartners eller om projektet erhåller medel från andra källor.
  • Total kostnad avser en budgetsummering.
  • Budgetspecifikation avser att förklara budgeten i ord. Ange hur det sökta bidraget fördelar sig gällande belopp per år och totalbelopp per organisation om medel ska överföras till annan organisation. Här ges en kortfattad motivering till de lönekostnader som angetts i budgeten. Samtliga andra kostnader ska motiveras, såsom deltagande i konferenser, avgifter för öppen tillgång till publikationer och data, med mera. Beskrivning av projektets totala budget, inklusive finansiering från andra källor, ska också ingå. Budgetspecifikationen är en del av bedömningen.

Etik

Du ska ange om det finns särskilda etiska aspekter i projektet. Då ska du redovisa vilka de aktuella etiska frågorna är och hur du planerar att hantera dem. Det kan till exempel röra sig om forskning som utnyttjar personuppgifter eller forskning som innefattar försök på människor eller djur.

Om du forskar på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter måste du få etiskt godkännande från Etikprövningsnämnden. Om det handlar om försök på djur måste du också ha ett etiskt godkännande. Det kan du ansöka om i Jordbruksverkets e-tjänst.

Du ska ange i din ansökan om du har ett etiskt godkännande eller inte. Om du inte har det, och din ansökan beviljas medel ska du ha ett etiskt godkännande innan de beskrivna försöken påbörjas.

Om din forskning inte förväntas innebära sådant som kräver etiskt godkännande ska du skriva detta, och motivera hur och varför.

Klassificeringar

Formas använder projektets klassificeringar i analyser och underlag på en övergripande nivå. Klassificeringarna görs genom att den sökande anger ämnesområde, forskningsämne (SCB-kod), minst ett globalt mål för hållbar utveckling som projektet kan bidra till samt nyckelord.

  • Ämnesområde
    Välj minst ett och max tre ämnesområden och lägg till en underrubrik.
  • Forskningsämne (SCB-kod)
    Välj minst ett och max tre forskningsämnen och två undernivåer som skapar den sammanslagna koden.
  • Nyckelord
    Ange minst ett och max tre nyckelord som beskriver projektet.

Medelsförvaltare - organisationen som tar emot bidraget

I den här utlysningen kan enbart sökanden från medelsförvaltare som är godkända för alla Formas utlysningar inkomma med en ansökan. Godkända medelsförvaltare finns listade som förval i Prisma.

  • Välj din medelsförvaltare i rullistan.
  • Välj hemvist i rullistan.

Medverkande

  • Huvudsökande bjuder in medverkande till ansökan i Prisma.
  • En medverkande forskare är en disputerad forskare som anses vara medsökande för projektet.
  • Det går även att ha medverkande administratörer, de är inte delaktiga i projektet, utan personer som hjälper dig att fylla i ansökningsformuläret. Medverkande administratörer kan inte registrera ansökan, det måste huvudsökande göra.
  • Alla medverkande måste ha skapat ett eget personkonto i Prisma.
  • Huvudsökande bjuder in de som ska medverka i ansökan genom att söka deras för- och efternamn samt e-postadress i Prisma (observera att exakt stavning av namn och e-postadress krävs).

CV

Projektledaren och medverkande forskare hämtar uppgifterna från sina respektive personkonton i Prisma och lägger till dessa till ansökan. Sökande bör i god tid se över att deras CV i Prisma är komplett och aktuellt. Om medverkande forskare inte har accepterat inbjudan att vara medverkande eller inte fyllt i de obligatoriska fälten korrekt kommer huvudsökande inte kunna fullfölja registreringen av ansökan. Medverkande som inte är medsökande har inte möjlighet att bifoga CV-information, istället bör deras kompetens i projektet beskrivas i forskningsprogrammet.

Följande uppgifter gällande CV ska läggas till i ansökan:

  • Utbildning
    • Forskarutbildning
    • Utbildning på grund- och avancerad nivå
  • Arbetsliv
    • Nuvarande anställning och längre relevanta tidigare anställningar
    • Postdoc-vistelser
    • Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
    • Eventuella längre uppehåll i forskningen (till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller politiskt uppdrag)
  • Meriter och utmärkelser:
    • Docentur
    • Handledda personer: doktorander, postdocs, samt examensarbetare; Lägg till som enskild person och/eller lägg till som grupp. Vid tillägg av grupp, ange det totala antalet för respektive kategori. Vid tillägg av enskild person namnge de mest relevanta (max 10).
    • Bidrag erhållna i konkurrens, ange de mest relevanta (max 10).
    • Priser och utmärkelser, ange de mest relevanta (max 10).
    • Övriga meriter inklusive publiceringssammanfattning:
  • Under övriga meriter ska andra meriter som är relevanta för ansökan anges, som till exempel populärvetenskaplig publicering samt dokumenterad erfarenhet av samverkan och forskningskommunikation (max 10).
  • Här ska även huvudsökande och medverkande forskare ge en kort summering av sin publiceringshistorik, för den senaste femårsårsperioden samt totalt om sökandes verksamma forskartid är längre än fem år (max 800 tecken inklusive mellanslag). Denna summering bör inkludera följande:
    • Antal publikationer av olika typer (såsom artiklar i tidskrifter med peer-review förfarande, bokkapitel, böcker och andra monografier, konferensbidrag, populärvetenskapliga bidrag)
    • Summeringen ska inte innehålla information om Journal Impact Factors eller någon annan typ av mått som används för att rangordna förlag eller tidskrifter.

Publikationer

Huvudsökande och medverkande forskare anger sina upp till tio mest relevanta publikationer. Observera att publikationerna ska länkas från de sökandes personliga profiler i Prisma. Du ska redogöra för publiceringssammanfattningen i Prisma under ”Övriga meriter”

Bilagor

Bilaga för illustrationer. Behövs figurer, tabeller eller bilder för att beskriva projektidén bifogas dessa som bilaga. Maximalt en bilaga om 4 MB i formatet pdf kan laddas upp. Observera att ett CV inte ska bifogas som bilaga.

Efter du har lämnat in din ansökan

Först genomför Formas en kontroll av att ansökan uppfyller de formella krav som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den.

Följande krav kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att medelsförvaltaren har signerat ansökan inom sju kalenderdagar efter att utlysningen har stängt.
  • Att ansökan inte har nekats av medelsförvaltaren.
  • Att ansökans inriktning ligger inom Formas ansvarsområden.
  • Att ansökans inriktning ligger inom utlysningens område.
  • Att ansökan är fullständig, det vill säga att den innehåller all information som är obligatorisk.
  • Att de krav som ställs på projektledare, projektdeltagare och organisationer under Krav på dig och din organisation är uppfyllda.
  • Att huvudsökanden som ansvarar för andra projekt eller verksamheter finansierade av Formas har inkommit med de rapporter som efterfrågats inom utsatt tid.
  • Att den sökta budgeten är inom ramarna för en av de fastställda intervallerna (3–5 respektive 10-15 miljoner kronor)
  • Att den sökta projekttiden inte underskrider 36 månader eller överskrider 48 månader.

Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell beredningsgrupp med kompetens att täcka det aktuella temat för utlysningen. Ansökan bedöms utifrån det som finns beskrivet i ansökan. Därför är det viktigt att ansökan är så tydlig som möjligt i sitt innehåll och att all viktig och relevant information finns med.

Varje ansökan läses och bedöms av flera medlemmar i gruppen. Beredningsgruppen utgörs av både aktiva forskare och personer verksamma utanför universitetet, med kompetens att bedöma forskningens relevans. Samma beredningsgrupp kommer att bedöma ansökningar inom de båda budgetintervallerna, men ansökningarna inom de respektive intervallerna kommer att bedömas separat från varandra Beredningsgruppen utses av Formas. Ingen diskriminering får förekomma i bedömningen av ansökningarna, exempelvis på grund av kön. När det gäller jämställdhet och hur ansökningar bedöms är den vetenskapliga kvaliteten och relevansen överordnad, men vid lika bedömning ska beredningsgrupperna lämna företräde till underrepresenterat kön.

Ansökningar bedöms med avseende på vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Detta omfattar sammantaget följande fyra bedömningskriterier:

Bedömningskriterier för vetenskaplig kvalitet:

Vetenskaplig frågeställning

  • Syftets vetenskapliga betydelse.
  • Originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser.
  • Möjlighet till vetenskapligt betydande resultat.

Metod och genomförande

  • Den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet.
  • Arbetsplanen är konkret och realistisk.
  • Koordinering av projektet och forskargruppen.
  • Lämplighet i mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt där sådana har valts.
  • Där den föreslagna forskningen kräver etiska överväganden hur, i så fall, den sökande har planerat att hantera dessa.
  • Budgetens rimlighet i förhållande till projektets genomförande.

Vetenskaplig kompetens

  • Publikationernas vetenskapliga kvalitet.
  • Kompetenser för att genomföra projektet är ändamålsenliga.
  • Erfarenhet av handledning.
  • Erfarenhet av projektledning.
  • Nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag samt deltagande vid eller arrangerande av workshoppar eller konferenser.
  • Intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter och användare.
  • Forskargruppens styrka och konkurrenskraft.

Bedömningskriterier för samhällsnytta & kommunikation:

Frågeställningens samhällsnytta och kommunikation av resultat

  • Frågeställningen avser viktiga samhällsfrågor eller sektorsfrågor nationellt eller internationellt (eller både och).
  • Projektets potential att på kort eller lång sikt nyttiggöras och bidra till hållbar utveckling, nationellt eller internationellt (eller både och).
  • I utformning av projektet har sökande tagit hänsyn till intressenters och/eller användares behov.
  • Planen för vetenskaplig publicering och kommunikation av resultat med intressenter och/eller användare under projektets gång är konkret och realistisk.

Alla bedömningskriterier ska adresseras i ansökan och de sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa bedömningsgrunder. Sökanden uppmanas att vara mycket noggrann med ansökans upplägg och tydlighet då granskning enbart baseras på den information som finns i ansökan.

Beslut om vilka projekt som beviljas medel förväntas fattas den 28 september 2022. Vi offentliggör besluten senast dagen efter på Formas webbplats och du får ett e-postmeddelande när du kan ta del av beslutet i Prisma. Beslut om bidrag kan ej överklagas.

Samtliga beviljade projekt ska återrapportera till Formas med avseende på ekonomi och projektresultat tre månader efter dispositionstidens slut. För projekt längre än 18 månader ska dessutom en ekonomisk lägesrapportering lämnas till Formas årligen. Samtliga rapporteringar görs i Prisma.

Så här rapporterar du utgifter och resultat Länk till annan webbplats.

Formas kan komma att ställa krav på hur projekten ska redovisas vad gäller innehåll och resultat för att möjliggöra spridning och nyttiggörande. Detta kommer att framgå av beslutet till projektet vid eventuell finansiering. Formas kan också komma att ställa krav kring deltagande i konferenser och liknade för att skapa synergier och plattformar för lärande och kunskapsutbyte.

Resultat från forskning finansierad av Formas ska publiceras med öppen tillgång (open access).

Du ska även ha en datahanteringsplan för den data som produceras i projektet. Om du får finansiering från oss ska du ta fram en sådan plan. Planen ska inte skickas in till oss men du ska på förfrågan kunna uppvisa planen. Genom att signera våra bidragsvillkor intygas att en datahanteringsplan kommer att finnas innan forskningen påbörjas och att den underhålls.

Öppen tillgång till forskningsresultat och data Länk till annan webbplats.

SweCRIS

Formas överför information om beviljade bidrag till SweCRIS, en nationell databas över bidragsfinansierad forskning som inrättats på uppdrag av regeringen.

Kontaktinformation

För frågor om utlysningens innehåll

För administrativa frågor och frågor om Prisma

Uppdaterad:27 oktober 2022