Näringsklivet: ett hållbart livsmedelssystem

I regeringens livsmedelsstrategi står det att: År 2030 ska den svenska livsmedelskedjan – från jord till bord – vara globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv att verka inom. Den ska redovisa ökade produktionsvärden och bidra till sysselsättning i hela landet.

Mycket har hänt inom livsmedelsområdet på sista tiden men det är mycket kvar att göra för att nå ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart livsmedelssystem. I det arbetet har forskning och innovation en viktig roll.

När Formas 2017 fick i uppdrag att driva det nationella progammet för Livsmedel var det första gången som det sker en satsning på ett långsiktigt forsknings- och innovationsprogram för livsmedel i Sverige. Nedan kan du läsa mer om det och allt annat som Formas gör inom livsmedelområdet.

Forskningsprogram för livsmedel

Formas driver det nationella forskningsprogrammet för livsmedel som ska bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt till hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Programmet drivs inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi som ska ge fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Strategisk agenda

Det nationella forskningsprogrammet för livsmedel ska utgå från en strategisk forskningsagenda.


Under webbinariet den 27 juni får du mer information om hur agendan har tagits fram och dess centrala teman. Delar av agendan kommer att gå på digital remiss efter webbinariet.

 

Agendan kommer att publiceras under hösten 2019.

Aktuellt

Nyheter

Utlysningar

Evenemang

Almedalen

Under Almedalsveckan arrangerar Formas ett rundabordssamtal med särskilt inbjudna representanter från hela livsmedelssektorn. Samtalet kommer att handla om vad som krävs för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem. En sammanfattning av arrangemanget kommer att publiceras.


De senaste åren har ingett hopp för svensk livsmedelsforskning. En forskning som är central för vår konkurrenskraft, folkhälsa och miljö. Men nu riskerar satsningen att ta slut. Det skriver Inger Andersson, ordförande nationella kommittén för livsmedelsforskning och Ingrid Petersson, generaldirektör forskningsrådet Formas i en gemensam debattartikel i tidningen Land.


I artikeln efterlyser de medel för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel efter 2019.


Det tioåriga programmet riskerar att bli treårigt och den strategiska forskningsagendan en hyllvärmare! Och det går inte att koka soppa på en spik. Sverige får inte stanna upp eller göra halvhalt. Tvärtom bör vi ta ett rejält kliv – låt oss kalla det ett näringskliv. Vi begär att regering och riksdag tillför det nationella forskningsprogrammet för livsmedel 100 miljoner kronor per år från och med 2020. På sikt bör denna summa öka ytterligare.


Läs hela debattartikeln i Landlänk till annan webbplats

Prenumerera på Formas nyhetsbrev om livsmedelsforskning genom att fylla i dina uppgifter i formuläret.


Namn
Organisation
E-postadress
Välj prenumeration
Livsmedel nyhetsbrev

Vår policy för e-postadresser

Formas frukost

Sverige är bara självförsörjande på spannmål, morötter och socker. Många vill därför se en ökad produktion och därmed ökad självförsörjning för bättre beredskap vid kris, kortare transporter för minskade utsläpp och en levande landsbygd med ökad sysselsättning. Men är det rätt väg att gå, eller hur ska vi uppnå en hållbar livsmedelsproduktion?

 

Nedan hittar du vårt frukostseminarium från den 22 maj 2019 i ämnet där vi bjöd in forskare, intresserorganisationer och företag för att diskutera frågan.

 

Talare:

  • Pernilla Tidåker, forskare inom hållbara livsmedelssystem på SLU
  • Kjell Sjelin, ekolantbrukare som driver Hånsta Östergärde gård
  • Göran Djurfeldt, professor på Lunds universitet som forskat om lantbruksutveckling i Indien och Afrika.
  • Thomas Bertilsson, enhetschef för äganderätt och näringspolitik på LRF
  • Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

Moderator:

  • Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas.

Extraktartiklar

Här kan du läsa artiklar från vår webbtidning Extrakt om framtidens livsmedelsproduktion. Extrakts mål är att med populärvetenskaplig journalistik visa hur forskning inom hållbarhetsområdet kan lösa de samhällsutmaningar som vi står inför.

 

odling

Fleråriga grödor framtidens mat?

Sommaren 2018 var ett dystert år för många svenska lantbrukare. Torkan slog hårt mot produktionen och konkurrensen om foder ökade. Skulle perenna växter – som återkommer varje år – kunna vara en del av lösningen? Det tror lantbrukaren Kjell Sjelin, som får stöd av forskare.

säd

Ökad handel mer troligt än självförsörjning

Efter fjolårets sommartorka höjdes röster om att Sverige borde vara självförsörjande på livsmedel. Men det är fel väg att gå, säger nationalekonomen Christian Jörgensen, som i stället tycker att vi ska förbereda oss på ökad handel.

nationell självförsörjning

Många vinster med nationell självförsörjning

Ökad nationell självförsörjning har många fördelar; minskade transportmängder och ökad transparens är några exempel, enligt forskare inom hållbara livsmedelssystem.

Åkerböna

Svenskproducerade åkerbönor kan bli framtidens mat

Kan svenskproducerade åkerbönor kan bli framtidens mat? Det tror forskare vid SLU som i ett projekt ska söka nya sorter som är anpassade till svenska förhållanden och användningsområden.

majfält Afrika

”Självhushållning inget ideal”

Självhushållande bönder i Afrika har svårare att ta sig ur fattigdom jämfört med dem som bedriver handel, enligt en tvärvetenskaplig studie.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åkerböna

Kan Sverige bli självförsörjande på protein?

Forskare har undersökt vad som händer om vi minskar köttätandet med 50 procent – vilket ungefär motsvarar dagens import – och ersätter proteinet med inhemskt odlade baljväxter.

Åkerböna

Scary seafood – Forskare utmanar matvanor

Det finns skäl att tänka nytt kring vad som faktiskt går att äta. Det menar Maritima klustret i Västsverige som idag presenterade rapporten Scary Seafood – den nya maten från havet.

Under Extrakts tema Mat och jordbruklänk till annan webbplats hittar du över 200 artiklar i ämnet!

Skriv ut
Sidansvarig: Johan Bryggare
Uppdaterad:2 juli 2019