Vad är effekten av odlade och permanenta gräsmarker på flödet av växthusgaser från organogen jordbruksmark?

Denna forskningssammanställning avser att klargöra hur läckaget av växthusgaser från organogena jordar inom jordbruket påverkas av en förändrad markanvändning där odling av ettåriga grödor ersätts av odlade eller permanenta gräsmarker.

Bakgrund

Organogena jordar har bildats av i huvudsak organiskt material. Sådana jordar har tagits i anspråk för jordbruksändamål genom exempelvis utdikning av torvmarker och sjösänkning. Detta är problematiskt eftersom jordarna efter torrläggning börjar läcka koldioxid och lustgas som är starka växthusgaser. Ett effektivt sätt att minska avgången av växthusgaser från dessa jordar kan vara att återväta dem, men nackdelen med det är att marken då inte längre går att bruka. Det finns en efterfrågan på åtgärder som både minskar växthusavgången och tillåter fortsatt brukande, och flera sådana åtgärder har provats. I den här forskningssammanställningen ska vi undersöka hur växthusgasavgången från organogena jordar påverkas av en övergång från annuella grödor till odlade eller permanenta gräsmarker, såsom vall, grönträda eller betesmark. De gaser som ska ingå i översikten är koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4).

Det finns många studier som har undersökt växthusgasavgången vid den ena eller andra markanvändningen, eller vid flera olika markanvändningar, men från organogena jordar med olika ursprung, ålder och andra yttre betingelser som kan påverka utfallet. Generellt brukar läckaget av växthusgaser vara lägre vid gräsmarker än vid odling av ettåriga grödor, men eftersom jordarna ofta inte är direkt jämförbara mellan olika studier kan det vara svårt att avgöra vad skillnaderna egentligen beror på. I den här översikten kommer vi enbart att välja ut studier som har undersökt olika markanvändningar på jordar med samma ursprung och som i övrigt är helt jämförbara. Det här strikta urvalskriteriet kommer att ge oss ett relativt litet underlag, men å andra sidan kommer vi förhoppningsvis kunna få ett mer specifikt och kvantifierbart svar på frågan. Målet är också att undersöka om det finns underlag för att kunna kvantifiera hur olika kontextspecifika faktorer påverkar utfallet, exempelvis hur länge marken varit dränerad och hur lång tid gräsmarken har varit etablerad.

Bakgrunden till hur frågan kom till Formas och förutsättningarna för att sammanställa forskningen beskrivs närmare i en förstudie. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade utifrån förstudiens slutsatser att frågan ska utredas i form av en systematisk översikt.

Metod

Forskningen på området kommer att sammanställas i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metodiken är strikt vetenskaplig och präglas av systematik och transparens. Vi följer de riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidence.

Tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer) ska vi först ta fram en genomförandeplan. Den kommer att granskas av oberoende experter och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Evidence. I genomförandeplanen redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra.

När den systematiska översikten är klar kommer den också att granskas av oberoende experter genom tidskriften Environmental Evidence. Vi kommer även skriva en svensk rapport och publicera den här. Rapporten beräknas bli färdig våren 2024.

Projektgrupp

Sakkunniga forskare

Örjan Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU (ordförande för sakkunniggruppen)

Jacynthe Dessureault-Rompré, Laval University, Kanada

Lars Elsgaard, Aarhus University, Danmark

Kristiina Lång, Luke Naturresursinstitutet, Finland

Från Formas

Magnus Land, projektledare.

Matilda Svensson, informationsspecialist

Från SLU

Alena Holzknecht, biträdande projektledare

Uppdaterad:12 december 2022