Kunskap för en genomgripande klimatomställning

I denna strategiska agenda presenterar vi de målsättningar, tematiska inriktningar och arbetssätt som det nationella forskningsprogrammet om klimat har.

Detta är en reviderad version av den ursprungliga agendan, som publicerades 2018 i samband med tillkomsten av programmet. Revideringen är gjord mot bakgrund av de lärdomar som har dragits under programmets första år och den medelsförstärkning som regeringen tillförde programmet från och med år 2021.

Läs sammanfattningen nedan eller ladda ner den fullständiga rapporten.

Publicerad: 22 december 2021
Rapport: R5:2021
ISBN: 978-91-540-6139-6
Språk: Svenska

Sammanfattning

Strategisk agenda för det nationella forskningsprogrammet om klimat

Det nationella forskningsprogrammet om klimat grundar sig i ett regeringsuppdrag till Formas och sträcker sig från 2017 till 2026. Forskningsprogrammet om klimat, som är ett av tretton nationella forskningsprogram, är inrättat för att svara upp mot regeringens mål om att möta de samhällsutmaningar som klimatförändringarna innebär i Sverige och globalt. Programmets mål är att bidra med kunskap för en genomgripande samhällsomställning som hanterar klimatutmaningarna.
Detta görs genom att finansiera forskning och innovation som kan
bidra till snabba utsläppsminskningar, anpassa samhällen till ett förändrat klimat samt verka för att klimatarbetet bedrivs i linje med en långsiktig hållbar utveckling.

I denna strategiska agenda presenterar vi de målsättningar, tematiska inriktningar och arbetssätt som det nationella forskningsprogrammet om klimat har. Det är en reviderad version av den ursprungliga agendan, som publicerades 2018 i samband med tillkomsten av programmet. Revideringen är gjord mot bakgrund av de lärdomar som har dragits under programmets första år och den medelsförstärkning som regeringen tillförde programmet från och med år 2021. Revideringen har genomförts under 2021.

Förutom att möta globala och nationella samhällsutmaningar och samhällsbehov, så förväntas nationella forskningsprogram koordinera och kraftsamla forskning inom ett område samt skapa förutsättningar för tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. För att främja synergier mellan olika aktörer som kompletterar varandra vad gäller kunskap, kompetens och uppdrag så har det nationella forskningsprogrammet om klimat en rådgivande kommitté och en
arbetsgrupp, som består av forskningsfinansiärer med relevans för området. Kommittén leds av en ordförande.

I denna strategiska forskningsagenda identifieras sex centrala teman och fyra tvärgående perspektiv, vilka tillsammans bildar ett ramverk över prioriterade områden som ska vägleda forskningsprogrammets aktiviteter. De sex temana grundar sig dels i analyser av utmaningarna kring, och målkontexten för, det nationella forskningsprogrammet om klimat, dels i analyser av samhällets kunskapsbehov för klimatarbetet. Dessa utgångspunkter har sedan ställts i relation till befintliga satsningar inom klimatrelaterad forskning och innovation,
så att det nationella programmet kan komplettera befintlig klimatforskning.

De sex temana och deras fokusområden är följande:

  • Hållbara innovationer för klimatarbetet fokuserar på nästa
    generations sociala, organisatoriska, policymässiga och tekniska
    innovationer som har potential att ge ett kraftfullt bidrag i omställningsarbetet och i arbetet med att anpassa samhällen till ett
    förändrat klimat i Sverige och globalt, samtidigt som de tar hänsyn
    till övriga globala hållbarhetsmål.
  • Systemintegrerade kunskaper om klimat, ekosystem och samhälle
    lyfter behovet av fördjupade kunskaper om samspelet
    mellan människa och miljö, komplexiteten i klimatsystemet, klimatförändringarnas effekter samt kopplingar mellan klimat och biologisk mångfald. Temat inkluderar även ett riskperspektiv.
  • Produktion och konsumtion i linje med klimatmålen fokuserar
    på omställning i produktions- och konsumtionsmönster och på att
    bidra till hållbar resursanvändning i bredare betydelse. Temat
    inkluderar hela värdekedjor, klimatetiska perspektiv samt förändrade
    normer och konsumtionsbeteenden.
  • Styrning för att möta klimatutmaningarna handlar om styrning,
    institutioner och ledarskap för att främja den samhällsomställning
    som krävs för att nå klimatmålen, vilket inkluderar beslutsfattande
    på olika nivåer och i olika organisationer, maktaspekter samt
    effekter av åtgärder.
  • Ekonomiska och finansiella drivkrafter för klimatomställningen
    handlar om hur finanssystemet och olika typer av investeringar
    kan bidra till klimatomställningen samt vilken roll ekonomiska
    styrmedel och det ekonomiska systemet i stort spelar för
    klimatförändringarna.
  • En demokratisk och rättvis klimatomställning behandlas
    frågor om rättvisa och demokrati i omställningen kopplat till
    utsläppsminskningar såväl som till klimatanpassning. Även etiska
    frågeställningar ingår, samt frågor om representativitet, makt och
    ansvarsutkrävande.

Som komplement till dessa teman har fyra tvärgående perspektiv identifierats som ger värdefulla infallsvinklar på agendans teman.

De fyra perspektiven är:

  • Internationellt klimatarbete
  • Digitalisering
  • Hållbarhetsagendans synergier och målkonflikter
  • Jämlikhet, jämställdhet och mångfald.

I genomförandet av programmet, initierar vi forskning och andra aktiviteter som kombinerar teman och perspektiv. Det är ett led i att fånga systemkaraktären i utmaningarna och i omställningsarbetet. Systemkaraktären innebär även att programmet samverkar med andra nationella forskningsprogram inom områden
med särskilt starka kopplingar till klimatfrågor. För att bidra med kunskap för en genomgripande samhällsomställning som hanterar klimatutmaningarna omfattar programmets utlysningar en bred repertoar av forskningsansatser och forskningsperspektiv, samt olika bidragsformer såsom forskningsstöd, innovationsstöd och samverkanstöd. Arbetssätt, utlysningar och andra aktiviteter
utvecklas löpande under programmets tioårsperiod och anpassas till kunskapsutvecklingen och samhällsbehoven kopplade till klimatomställningen i stort.

Uppdaterad:12 januari 2022