Innehåll

Systematisk översikt om hur den biologiska mångfalden i naturbetesmarker påverkas av att betesdjuren ges tillgång till extra näring

Den 13 februari 2020 beslutade Rådet för evidensbaserad miljöanalys att Formas ska göra en systematisk forskningssammanställning om hur den biologiska mångfalden i naturbetesmarker påverkas av hur markerna sköts (hävdas).

Bakgrund

En stor andel av Sveriges hotade arter är beroende av betade, oplöjda och ogödslade marker, så kallade naturbetesmarker. Till följd av effektiviseringen inom jordbruket har dock denna marktyp minskat drastiskt under det senaste århundradet. De flesta lantbruk med naturbetesmarker är idag i behov av ekonomiskt stöd, till exempel från Landsbygdsprogrammet, för att kunna upprätthålla dem. För att erhålla stöd ställs vissa krav. Till exempel är det ofta otillåtet att tillskottsutfodra djuren som betar på markerna, liksom att låta dem få tillgång till mer näringsrikt bete inom samma hägn som naturbetesmarken. Detta på grund av att tillförsel av näring till systemet befaras kunna påverka den biologiska mångfalden negativt. Dessa förbud kan innebära problem för lantbrukarna om djuren behöver mer foder än det som erbjuds av naturbetesmarken. Risken är då att hävden upphör helt. Frågan är dock om den extra näringen verkligen påverkar den biologiska mångfalden i naturbetesmarkerna. Denna fråga står i fokus för forskningssammanställningen, efter samråd med intressenter (framför allt Jordbruksverket).

Frågans ursprung och förutsättningarna för att sammanställa forskningen beskrivs närmare i en förstudie som Formas har genomfört. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade utifrån förstudiens slutsatser att frågan ska utredas i form av en systematisk forskningssammanställning.

Syfte och frågeställning

Syftet med projektet är att sammanställa forskning om hur den biologiska mångfalden i naturbetesmarker påverkas av att betesdjuren ges tillgång till extra näring, antingen i form av tillskottsutfodring, eller genom att de får tillträde till mer näringsrika betesmarker inom samma hägn som naturbetesmarken.

Metod

Forskningen på området kommer att sammanställas i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är ge svar på frågan utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metodiken präglas av systematik och transparens. Vi följer de riktlinjer för systematiska forskningssammanställningar inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidence Länk till annan webbplats..

Vi arbetar nu, tillsammans med sakkunniga forskare, med att ta fram en genomförandeplan för den systematiska översikten. I genomförandeplanen redovisar vi hur vi ska gå tillväga när vi gör den systematiska översikten, och vilka avgränsningar vi ska göra. Intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer) kommer att få inkomma med synpunkter på genomförandeplanen när den närmar sig slutfas.

När genomförandeplanen är färdigställd kommer den att skickas till tidskriften Environmental Evidence för extern granskning. När den är godkänd kommer den att publiceras här.

När den systematiska översikten är klar kommer även den att granskas av externa oberoende experter genom tidskriften Environmental Evidence, men en svensk slutrapport kommer också att skrivas, och den kommer att publiceras här. Rapporten beräknas bli färdig våren 2022.

Projektgrupp

Sakkunniga

Regina Lindborg (ordförande), Stockholms universitet

Jan Bengtsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Simon Jakobsson, Norwegian Institute for Nature Research (NINA)

Maj Rundlöf, Lunds universitet

Från Formas

Ida Envall, projektledare

Sten Anttila, biträdande projektledare

Charlotte Åberg, informationsspecialist

Henrik Scharin, miljöekonom

Uppdaterad:9 april 2021