Hur påverkas den biologiska mångfalden i naturbetesmarker av att betesdjuren ges tillgång till extra näring?

Denna forskningssammanställning avser att ta reda på hur den biologiska mångfalden i naturbetesmarker påverkas av att betesdjuren ges tillgång till extra näring, antingen i form av tillskottsutfodring, eller genom att de får tillträde till mer näringsrika betesmarker inom samma hägn som naturbetesmarken.

Bakgrund

En stor andel av Sveriges hotade arter är beroende av betade, oplöjda och ogödslade marker, så kallade naturbetesmarker. Till följd av effektiviseringen inom jordbruket har dock denna marktyp minskat drastiskt under det senaste århundradet. De flesta lantbruk med naturbetesmarker är idag i behov av ekonomiskt stöd, till exempel från Landsbygdsprogrammet, för att kunna upprätthålla dem. För att erhålla stöd ställs vissa krav. Till exempel är det ofta otillåtet att tillskottsutfodra djuren som betar på markerna, liksom att låta dem få tillgång till mer näringsrikt bete inom samma hägn som naturbetesmarken. Detta på grund av att tillförsel av näring till systemet befaras kunna påverka den biologiska mångfalden negativt. Dessa förbud kan innebära problem för lantbrukarna om djuren behöver mer foder än det som erbjuds av naturbetesmarken. Risken är då att hävden upphör helt. Frågan är dock om den extra näringen verkligen påverkar den biologiska mångfalden i naturbetesmarkerna. Denna fråga står i fokus för forskningssammanställningen, efter samråd med intressenter (framför allt Jordbruksverket).

Frågans ursprung och förutsättningarna för att sammanställa forskningen beskrivs närmare i en förstudie som Formas har genomfört. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade utifrån förstudiens slutsatser att frågan ska utredas i form av en systematisk forskningssammanställning.

Metod

Forskningen på området kommer att sammanställas i form av en systematisk översikt. Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metodiken är strikt vetenskaplig och präglas av systematik och transparens. Vi följer de internationella riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidence Länk till annan webbplats..

Tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer) har vi tagit fram en genomförandeplan. Genomförandeplanen har granskats av oberoende experter och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Evidence Länk till annan webbplats.. I genomförandeplanen redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra.

När den systematiska översikten är klar kommer den också att granskas av oberoende experter genom tidskriften Environmental Evidence. Vi kommer även skriva en svensk rapport och publicera den här. Rapporten beräknas bli färdig våren 2022.

Projektgrupp

Sakkunniga forskare

Regina Lindborg (ordförande), Stockholms universitet

Jan Bengtsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Simon Jakobsson, Norwegian Institute for Nature Research (NINA)

Maj Rundlöf, Lunds universitet

Från Formas

Ida Envall, projektledare

Sten Anttila, biträdande projektledare

Charlotte Åberg, informationsspecialist

Henrik Scharin, miljöekonom

Uppdaterad:8 oktober 2021