Frihet, integritet och kvalitet är grundpelare för forskning och innovation. Det behöver avspegla sig i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Universitet och högskolor, institut och näringsliv behöver goda villkor och medarbetare med hög kompetens för att bidra med forskning och innovation av hög kvalitet.

Sverige har ett bra system för forskning, men det finns förbättringspotential. Det gäller såväl universitet och högskolor som forskningsfinansiärer. Sverige är ett starkt innovationsland, med en mångfald av aktörer inom näringslivet. Men även här finns sektorer som behöver utvecklas och stärkas. Formas avser därför att fördjupa dialogen med lärosäten, forskningsfinansiärer, näringsliv och andra relevanta aktörer för att identifiera åtgärder där vi tillsammans kan bidra till ökad forskningskvalitet, stärkt innovationsarbete och kompetenshöjning.

Systemet för forskning är komplext. Kvaliteten på forskningen är beroende av excellenta forskare. Vilka förutsättningar dessa forskare har beror bland annat på den nationella och lokala kultur som råder vid lärosäten och företag. För att hålla hög vetenskaplig kvalitet behöver Sverige attrahera de bästa forskarna. Formas föreslår därför att det görs uppföljning av meriteringsanställningar med fokus på strategisk rekrytering, mobilitet, jämställdhet och forskningskvalitet för att säkerställa transparenta och förutsägbara meriteringsvägar och karriärsystem.

De olika roller som universitet och högskola respektive forskningsfinansiärerna har idag behöver tydliggöras. Det gäller särskilt hur de indirekta kostnaderna ska finansieras. Formas föreslår därför att systemet med ersättning för indirekta kostnader utreds i syfte att ta fram en ny modell som är transparent och likvärdig samtidigt som den i större utsträckning ger incitament för effektivisering.

För att driva utvecklingen för hållbar omställning krävs att Sverige använder de statliga forsknings- och innovationsresurserna väl. Det är Formas uppfattning att de nationella forskningsprogrammen och strategiska innovationsprogrammen fyller sina syften och kompletterar varandra för satsningar inom strategiskt viktiga områden. Arbetet med dessa har bidragit positivt till forskningsrådens och andra relevanta myndigheters möjligheter att samfinansiera forskning och innovation för att möta stora samhällsutmaningar. Många olika samhällsaktörer är idag involverade i programmen och driver dem framåt.

Formas har värdskap för flera nationella forskningsprogram vilket skapar synergier mellan programmen. Klimat, livsmedel och hållbart samhällsbyggande är stora tematiska samhällsutmaningar där resurser behöver mobiliseras för att uppnå transformativa skiften. Vi behöver vidta åtgärder här och nu utifrån en befintlig kunskapsbas och samtidigt investera i ny kunskap och innovation bortom dagens uppenbara utmaningar och tidshorisont i Agenda 2030. Därför behöver de tre pågående programmen förstärkas med ytterligare resurser samtidigt som den långsiktiga finansieringen säkras

Ett nytt nationellt forskningsprogram för hav och vatten

Vatten är en livsnödvändig, men starkt hotad resurs. Därför föreslår vi ett nationellt forskningsprogram för hav och vatten. Allt vatten – grundvatten, sötvatten och havsvatten hänger samman och påverkas av miljön på land. Samhällsutmaningar inom vattenområdet är gränsöverskridande och har stora konsekvenser för samhällsekonomin, för samhällsberedskap, för vår hälsa, var vi kan bo, vad vi äter och hur vi kan försörja oss.

Ett forskningsprogram skulle skapa förutsättningar för ett strukturerat, strategiskt och långsiktigt arbete med de komplexa hav- och vattenfrågorna. Det finns stora fördelar med att komplettera de tre program som Formas redan driver med ett fjärde, bland annat för att skapa en effektiv samordning och stärka förutsättningarna för tvärvetenskaplig högkvalitativ forskning och innovation med sikte mot en hållbar omställning

Ett forskningsprogram möjliggör också nära samarbeten mellan forskare och behovsägare. Programmet har förutsättning att korta tiden mellan forskning och praktik vilket ger betydande miljö- och samhällsekonomiska vinster.

Strategiska innovationsprogram

År 2012 initierades strategiska innovationsprogram i syfte att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och svensk konkurrenskraft. Energimyndigheten, Formas och Vinnova finansierar idag sjutton strategiska program där företag, offentlig sektor, lärosäten och institut tillsammans utvecklar framtidens hållbara lösningar, produkter och tjänster.

De strategiska innovationsprogrammen är väletablerade och levererar resultat inom sina prioriterade områden. Formas avser att tillsammans med övriga myndigheter, i en gemensam process och i bred dialog med nuvarande program samt med innovationssystemets aktörer, utveckla formerna för nästa generations strategiska innovationsprogram. Syftet är att ytterligare öka förmågan till förnyelse och bidra till ökad konkurrenskraft för Sverige. Under förutsättning att programmets budget bibehålls kan strategiska innovationsprogram 2.0 börja sjösättas år 2022.

Områden för särskilda satsningar

Förutom de områden som omfattas av nationella och strategiska forsknings- och innovationsprogram finns ytterligare ett antal områden där det är angeläget att ny kunskap och nya lösningar kan ta form. Hit hör biologisk mångfald där det behövs nya medel och sektorsövergripande satsningar för att bryta den negativa trenden med allt fler hotade arter. Här finns hållbar resursanvändning där skogs- och produktionsfrågor länge varit i fokus. På skogsområdet ser Formas en möjlighet att utveckla samlande kunskapsunderlag som ett bidrag till arbetet med beslutsfattande kring de två jämställda skogspolitiska målen om produktion och miljö. Det finns även ökade behov av forskning och innovation kring bredare konsumtionsfrågor och -beteenden. Ett tredje område rör risk och beredskap. Här har Formas goda möjligheter att bidra med analyser och kunskapsunderlag utifrån satsningar som genomförts tidigare, det gäller bland annat livsmedelstillgång, miljögifter och extremväder.

Bortom Agenda 2030:s slutdatum finns nya utmaningar. En forskningsproposition spänner över fyra år. Men allt går inte att förutse. Ibland krävs snabba insatser och korta processer. Eftersom Formas obundna medel idag är starkt begränsade är de tillfällen då vi kan göra insatser som svarar mot snabbt uppkomna samhällsbehov mycket få, ett exempel där vi ändå gjort så är utlysningen Extremväders konsekvenser på människor, samhällen och natur efter torkan sommaren 2018.

Forskning som leder till genombrott och paradigmskiften sker oftast i mindre grupper. Implementering och nyttiggörande sker ofta i samverkan mellan många olika intressenter och behovsägare. Därför är det angeläget att Formas har möjlighet att finansiera både projekt som är forskarinitierade, och projekt som involverar behovsägare och styr mot olika teman.

Formas utlysning som finansierar forskarinitierade projekt är idag vår största utlysning. Utlysningen har ett högt söktryck och många ansökningar av hög vetenskaplig kvalitet och stor samhällsrelevans. År 2018 genomfördes en intervjustudie med forskare som fått medel i Formas öppna utlysning. Studien visade att i princip alla forskare arbetar med någon form av nyttiggörande av sina resultat. Det kan ske i utbildning, genom kommunikation med relevanta målgrupper, i policyarbete eller genom kommersialisering av produkter och processer. Många forskare menar att bristen på incitament, i form av finansiering eller som del i meriteringen, är ett av de främsta hindren för att i större utsträckning arbeta med nyttiggörande.

För att öka möjligheterna till djärvare idéer, vetenskapliga genombrott, gynna yngre forskare och i högre grad bidra till samhällets framtida kompetensförsörjning behövs en ökad satsning på forskarinitierad forskning. Det behövs också obundna medel för beredskap och flexibilitet som möter oförutsedda händelser och nya samhällsutmaningar i en snabbt föränderlig värld.

Formas har sedan 2018 ett uppdrag att sammanställa och värdera vetenskaplig kunskap som adresserar det svenska miljömålsarbetet. Sverige har långt kvar till att nå målen för Agenda 2030 liksom våra egna miljömål. De frågor som skulle kunna belysas är långt fler än vad Formas idag har resurser till att genomföra. Därför föreslår vi att medlen för uppdraget om evidensbaserade miljöanalyser ökar under den kommande fyraårsperioden.

Det kan vara svårt att acceptera kunskap som talar emot egna uppfattningar. Fenomenet, som leder till faktaresistens och polarisering, är inte nytt men förstärks idag av sociala medier som tenderar att bekräfta individers och gruppers ståndpunkter oavsett om dessa överensstämmer med fakta eller ej. Känslor och värderingar utnyttjas i desinformationskampanjer som kan påverkar opinionen och det demokratiska samtalet. Motkrafter finns i samverkan som har potential att skapa ökad förståelse för vetenskapens förutsättningar och tilltro till kunskap på vetenskaplig grund. En förutsättning för sådan samverkan är att utbildning och forskning håller högsta kvalitet, är oberoende och att den akademisk friheten och integriteten värnas.

Samhällsutmaningarna är globala. Därför behövs välfungerande och robusta mekanismer för oberoende vetenskaplig rådgivning till nationella och internationella policyorgan. Svenska forskare som efterfrågas i sådant arbete kan idag ha svårt att få finansiering trots att deras arbete både höjer kvaliteten i svensk forskning och stärker vår förmåga att använda ny kunskap på nationell nivå. Formas avser att undersöka möjligheten att stödja forskare verksamma i Sverige så att de i ökad utsträckning kan delta i internationella vetenskapliga organ.

Forskningen är till sin natur gränsöverskridande. För att komplettera och stärka svensk forskning och innovation behövs samarbeten mellan de bästa forskarna världen över. Agenda 2030 är universell – alla länder ska utvecklas och bidra till omställning. Global utveckling och hållbar utveckling hänger ihop. Låg-, medel- och höginkomstländer behöver samarbeta. I dessa samarbeten finns stor potential i ansträngningarna för att hitta lösningar på våra samhällsutmaningar. Formas ser ett ökat behov av att finansiera forskning som integrerar såväl olika perspektiv som forskare från olika länder, även låg- och lägre medelinkomstländer.

Inom Agenda 2030 är partnerskap och gemensamt ansvar centralt. En bättre integrering av forskning med olika finansieringskällor, syfte eller målgrupper skulle stödja detta samtidigt som det skulle stimulera forskningens kvalitet och öka dess relevans. Formas anser att det nuvarande systemet behöver utredas med syfte att stärka Sverige som aktör i en global forskningskontext där även låg och medelinkomstländer ingår.

Europeiskt samarbete

Formas fokus på forskning som bidrar till hållbar utveckling och därmed målen i Agenda 2030 ligger väl i linje med det perspektiv som återfinns i det nuvarande programmet Horisont 2020 och i det kommande programmet Horisont Europa. Genom högt deltagande i många EU-satsningar har Formas bidragit till att svenska aktörer nu har en stark position inför implementeringen av Horisont Europa. Med de nationella forskningsprogrammen och de strategiska innovationsprogrammen finns det god beredskap och stor potential för Sveriges deltagande.

Hållbar utveckling står högt på EU-agendan. Formas sakkunskap inom områden som klimat, miljö, jordbruk, skogsbruk, livsmedel, bioekonomi, vatten och samhällsbyggnad bör tas till vara. Det kan ske genom att Formas utses till expertmyndighet och nationell kontaktpunkt i arbetet med det nya ramprogrammet.

Många av de kommande partnerskapsprogrammen kommer att ligga inom Formas ansvarsområden. Ett starkt svenskt deltagande kommer att kräva ökad medfinansiering. En sådan medfinansiering ryms inte inom Formas nuvarande budgetram. Historiskt har återflödet i ekonomiska termer varit positivt för Sveriges del i denna del av ramprogrammet. Med utökade medel skulle Formas får möjlighet att öka svenska forskares deltagande i dessa europeiska samarbeten. Det skapar samtidigt möjligheter för svenska forskare att genom upparbetade nätverk delta i större europeiska konsortier som kan få medel för riktigt stora projekt inom ramprogrammet.

För att forskning och innovation även i fortsättningen ska förtjäna medborgarnas förtroende är öppenhet och transparens grundläggande. Det krävs också att forskning bedrivs på etiskt och förtroendeskapande sätt. Formas välkomnar därför den nya lagstiftningen om oredlighet i forskning men ser gärna att lagstiftningen får ett vidare tillämpningsområde. I ett första steg bör den inkludera all offentligt finansierad forskning.

Öppen tillgång till forskningsresultat bidrar till att upprätthålla och främja hög forskningskvalitet. Det ger myndigheter, företag och organisationer möjlighet att använda sig av de senaste forskningsresultaten. Öppen tillgång är en prioriterad fråga för EU där konkurrenskraftrådet tydligt tar ställning för öppen vetenskap.

Formas har ställt sig bakom initiativet Plan S som lanserades 2018 av en internationell sammanslutning av forskningsfinansiärer som verkar för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Plan S innehåller ett antal principer, bland annat krav på omedelbar och öppen tillgång för forskningsprojekt som får offentliga medel från och med 1 januari 2021. EU-kommissionen har aviserat att motsvarande krav kommer att ställas på projekt som tilldelas medel inom ramen för Horisont Europa.

Formas bedömer att Plan S är ett viktigt verktyg för att driva på omställningen till ett öppet vetenskapssystem. I syfte att ytterligare stärka arbetet med öppen publicering föreslår vi därför att samtliga forskningsfinansiärer får i uppdrag att återkommande redovisa hur man arbetar för att nå regeringens målsättning om omedelbar öppen tillgång till publicerad vetenskap.

För att svensk forskning ska hålla hög kvalitet krävs att forskare inom akademin har lika villkor oavsett kön, och att en karriär som forskare uppfattas som möjlig och attraktiv även för dem som inte passar in i rådande forskarnormer. Formas har överlag en relativt jämn fördelning av beviljandegrad mellan könen, fördelningen avspeglar den verklighet som finns i forskarsamhället och varierar därför mellan olika forskningsområden. Vi arbetar strukturerat för att förbättra möjligheterna för att personer av underrepresenterat kön ska ha intresse att söka i våra utlysningar.

Ny teknik och nya kommunikationskanaler skapar nya möjligheter, förväntningar och förutsättningar för en levande dialog mellan många olika parter och aktörer. Digitalisering är inte ett mål i sig, det är både en drivkraft för förändring och en möjliggörare som kan tillhandahålla lösningar för hållbar utveckling. Formas avser att fortsätta med riktade utlysningar för att stärka möjligheterna till digitalisering inom Formas ansvarsområden med särskilt fokus på areella näringar och miljö. Formas bedömer att den stora mängd myndighetsdata som redan finns framtagen sannolikt skulle kunna utnyttjas mer effektivt i forskning som rör samhällsbyggnad, areella näringar och miljö. Vi efterfrågar därför ett regeringsuppdrag och relevanta resurser för att aktivt främja användning av data i forskning inom Formas områden.

Formas ser fram emot att aktivt bidra i regeringens samverkansprogram med satsningar på näringslivets digitala strukturomvandling och näringslivets klimatomställning. Formas bedömer att svensk forskning rörande artificiell intelligens har stor potential att spela en viktig roll. Det gäller särskilt tillämpningar som bidrar till omställningen inom sektorer så som jord- och skogsbruk, finans, energi och transport men även tillämpningar inom samhällsplanering, klimatövervakning och modellering.

Kompetensutveckling

I regeringens digitaliseringsstrategi berörs frågan om digital kompetens kopplat till högre utbildning. Formas anser att det behövs en parallell process vid universitet och högskolor med syfte att höja grundkunskaperna inom digitalisering även vid utbildningar som miljövetenskap och areella näringar. Ett viktigt steg är att verka för fortsatt starka användarperspektiv i kombination med ökad inkludering och samarbeten med företag eftersom ett aktivt deltagande från näringslivet ökar sannolikheten att resultaten kommersialiseras eller på annat sätt kommer till konkret nytta. Fler samarbeten, även med små- och medelstora företag, kan ha positiva effekter vad gäller tillgång till digital spetskompetens där akademin annars kan ha svårt att konkurrera.

Forskningsinfrastruktur är verktyg och resurser som möjliggör högkvalitativ forskning inom olika forskningsområden. Begreppet är brett och inkluderar även tillgång till experter och tjänster. Forskningsinfrastrukturer kan vara centraliserade, distribuerade eller virtuella, och såväl fasta som mobila. Formas anser att höga miljökrav ska ställas i uppförandet, drivandet och användandet av forskningsinfrastruktur.

Den forskningsinfrastruktur som får statlig finansiering idag motsvarar i hög grad behoven inom discipliner som fysik, astronomi och medicin, medan andra fält – däribland mycket forskning som kan bidra till att nå alla hållbarhetsmålen – inte utnyttjar de stora anläggningarna i samma grad. De har istället generellt mindre tillgång till relevant infrastruktur. Formas föreslår därför att Rådet för forskningens infrastruktur får i uppdrag att utreda hur forskningsinfrastrukturer på ett tydligare sätt kan bidra till hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft.

Den första januari 2001 inrättades Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova för att kraftsamla på viktiga områden, främja samarbete samt förbättra spridningen av forskningen och dess resultat. Sett i backspegeln kan vi konstatera att det var en starkt framåtsyftande förändring.

Formas uppdrag är minst lika aktuellt idag som det var för tjugo år sedan. Dagens utmaningar är snarare mer komplexa och globala än vi kunde föreställa oss då. Det kräver nya arbetsmetoder och högre hastighet mellan resultat och praktiskt nytta.

Många finansiärer söker idag efter former för att korta tiden från forsknings- eller innovationsidé till praktisk implementering. Internationellt tar många forskningsfinansiärer också en mer aktiv roll för att bidra med möjliga kontaktytor och ställa sina kunskaper och nätverk till förfogande för akademi, näringsliv och civilsamhälle.

Ett modernt uppdrag med tydlig styrning

Trots att samverkansprojekt har bäst förutsättningar att skapa relevant kunskap och korta tiden från forsknings- eller innovationsidé till praktiskt och vetenskapligt genomslag är de administrativt kostsamma att driva. Det gäller särskilt om de ska genomföras i en internationell kontext. Förslagen som Formas lämnar i detta underlag kommer därför att kräva stärkta förvaltningskostnader och fortsatta möjligheter att använda forskningsmedel för vissa projektrelaterade kostnader.

Formas instruktion går tillbaka till myndighetens bildande. I samband med att regeringen har vidgat och förändrat vårt uppdrag har instruktionen justerats, men utan att någon tagit ett helhetsgrepp. Formas efterfrågar en modern, sammanhållen och framåtsyftande styrning. Vi menar att det behövs en översyn av myndighetens instruktion så att hela vårt breda uppdrag – forskning, innovation, kommunikation och kunskapssammanställningar – för hållbar utveckling tydliggörs. I samband med en sådan översyn bör en utvärdering göras om dagens styrning, med flera beslutande organ, är effektiv eller om en styrelse skulle vara mer ändamålsenlig.

Resursförstärkning för ny kunskap och nya lösningar för en hållbar omställning

För att öka takten mot den omställning som krävs för en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling, behövs ny kunskap och nya lösningar. Formas föreslår därför en kraftfull investering i forskning och innovation inom Formas områden utifrån de förslag som anges ovan.

Förslagen omfattar en ökning av Formas anslag fram till år 2024. Ökningen sker stegvis för att sluta på 745 miljoner kronor högre anslag jämfört med 2020 års nivå.

Beloppen som anges i tabellen avser ökningar jämfört med 2020 års nivå. Formas ser detta som ett första steg i en utveckling som bör fortsätta under hela den kommande tioårsperioden.