Systematisk översikt om hur växtföljder påverkar inlagring av organiskt kol i jordbruksmark

Den 23 maj 2019 beslutade Rådet för evidensbaserad miljöanalys att Formas ska färdigställa en tidigare påbörjad systematisk översikt om kolinlagring i jordbruksmark. Översikten beräknas vara färdig våren 2020.

Bakgrund

Globalt innehåller marken vi går på (den översta metern) ungefär tre gånger så mycket kol som växterna ovan mark och dubbelt så mycket som atmosfären. Förändringar av kollagret i marken har därför potential att orsaka betydande förändringar av koldioxidhalten i luften. I jordbruksmark där växtlighet skördas årligen kan kolhalten minska genom att organiska ämnen bryts ned, förs bort med grödorna, lakas ur med avrinnande vatten eller spolas bort i samband med erosion. En del av det kol som lämnar jordbruksmarken kan övergå till koldioxid i atmosfären och bidra till växthuseffekten. En ökad kolinlagring i jordbruksmarken skulle tvärtom kunna bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären samtidigt som det har fördelar ur produktionssynpunkt.

2017 påbörjade Mistras råd för evidensbaserad miljövård, EviEM,länk till annan webbplats en systematisk översikt av frågan “Hur påverkar olika typer av växtföljder inlagring av organiskt kol i jordbruksmark?”, men EviEM:s verksamhet upphörde innan den systematiska översikten hann färdigställas. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade i maj 2019 att Formas skall ta över och färdigställa den påbörjade systematiska översikten om kolinlagring i jordbruksmark.

Syfte och frågeställningar

Syftet är att samla och syntetisera befintlig kunskap kring den övergripande frågeställningen “Hur påverkar olika typer av växtföljder inlagring av organiskt kol i jordbruksmark?”. Vi kommer att granska studier som jämfört kolinlagringen i jordbruksmark vid någon typ av roterande växtföljd med den vid odling av samma gröda varje år. Det ingår även att jämföra några olika typer av växtföljder med varandra. Dels ska växtföljder där ärtväxter ingår jämföras med andra växtföljder, dels ska växtföljder med endast ettåriga växter jämföras med växtföljder där även perenna växter ingår.

Metod

Syftet med en systematisk översikt är att ge ett så objektivt och rättvisande svar som möjligt på en fråga, utifrån vad forskningen sammantaget säger. Metodiken är strikt vetenskaplig och präglas av systematik och transparens. Vi följer de riktlinjer för systematiska översikter inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidencelänk till annan webbplats.


Vi arbetar utifrån en genomförandeplan där vi beskriver vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra. Genomförandeplanen har granskats genom peer review och är publicerad i tidskriften Environmental Evidencelänk till annan webbplats.


Hittills har totalt cirka 150 artiklar inkluderats i översikten. Från dessa artiklar har både resultat och metadata extraherats. Eftersom den senaste litteratursökningen gjordes för mer än två år sedan har en uppdatering av sökningarna gjorts för att även den senaste litteraturen ska kunna inkluderas. Vi arbetar nu med att granska de nya sökresultaten.

 

Syntesen av de inkluderade studierna ska vara såväl narrativ som kvantitativ baserad på meta-analyser. För att meta-analyserna ska kunna genomföras behöver effektstorlekar från varje studie först beräknas. Sedan kan själva meta-analyserna göras och därefter kan tolkning av resultat och rapportskrivning genomföras. Avsikten är att den systematiska översikten ska granskas genom referentgranskning och publiceras i Environmental Evidencelänk till annan webbplats. Dessutom kommer en svenskspråkig rapport att skrivas och publiceras här på Formas web.

Projektgrupp

Sakkunniga

Katarina Hedlund,länk till annan webbplats Lunds universitet

Neal Haddaway,länk till annan webbplats Stockholm Environment Institute

Thomas Kätterer,länk till annan webbplats Sveriges Lantbruksuniversitet

Helene Bracht Jørgensen,länk till annan webbplats Lunds universitet

Från Formas

Magnus Land, projektledare

Arvid Bring, biträdande projektledare

Sten Anttila, statistikansvarig

Charlotte Åberg, informationsspecialist

Tidplan

Höst 2019

  • Uppdatering av litteratursökningar
  • Relevansgranskning av sökresultat
  • Kvalitetsgranskning av relevanta studier
  • Analys, dataextraktion och syntes av inkluderade studier
  • Den systematiska översikten skrivs klart och skickas för extern granskning

Föresats

  • Publicering av den färdiga rapporten i början av 2020
Skriv ut
Uppdaterad:18 september 2019