Systematisk kartläggning av hur vattenlevande organismer påverkas av avloppsvatten

Den 27 juni 2018 beslutade Rådet för evidensbaserad miljöanalys att Formas ska göra en systematisk kartläggning av hur vattenlevande organismer påverkas av avloppsvatten. Kartläggningen beräknas vara färdig till sommaren 2020.

Bakgrund

Avloppsvatten från kommunala reningsverk innehåller ofta rester av olika sorters föroreningar. Hur påverkas vattenlevande organismer av avloppsvatten som är renat med konventionell teknik? Gör det någon skillnad om avloppsvattnet renats med mer avancerad rening än den som vanligen används idag?

 

Bakgrunden till hur frågan kom till Formas och förutsättningarna för att sammanställa forskningen beskrivs närmare i en förstudie. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade utifrån förstudiens slutsatser att frågan ska utredas i form av en systematisk kartläggning.

Syfte och frågeställningar

Är standardrening acceptabel och kan avancerad rening minska påverkan? Formas kartläggning ska bedöma hur många studier det finns vars resultat kan användas för att besvara frågorna

Metod

Syftet med en systematisk kartläggning är att ge en heltäckande bild av hur forskningslandskapet ser ut inom ett forskningsområde, utifrån vad som utmärker studierna. Metodiken präglas av systematik och transparens. Vi följer de riktlinjer för systematiska kartläggningar inom miljöområdet som har arbetats fram av Collaboration for Environmental Evidencelänk till annan webbplats.

 

Vi arbetar nu med att ta fram en genomförandeplan för den systematiska kartläggningen, tillsammans med sakkunniga forskare och intressenter (representanter från myndigheter och intresseorganisationer). I genomförandeplanen redovisar vi vilka metoder vi ska använda och vilka avgränsningar vi ska göra.

Vi kommer att genomföra omfattande sökningar efter vetenskapliga studier samt myndighets- och konsultrapporter. Varje funnen studie kommer att granskas tillsammans med sakkunniga forskare och studiernas egenskaper redovisas, bland annat var studien är genomförd och vad som har studerats.

Projektgrupp

Sakkunniga:

Magnus Breitholtzlänk till annan webbplats (ordförande), Professor i ekotoxikologi, Stockholms universitet
Joakim Larssonlänk till annan webbplats, Professor i miljöfarmakologi, Göteborgs universitet
Karin Wiberglänk till annan webbplats, Professor i organisk miljökemi, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

 

Från Formas:

Tanja Näslund, Projektledare till och med februari 2019
Sten Anttila, Projektledare från och med mars 2019
Arvid Bring, Biträdande projektledare
Charlotte Åberg, Informationsspecialist

 

Intressentrepresentanter:

Maximilian Lüdtke, Naturvårdsverketlänk till annan webbplats
Christina Berglind, Vattenmyndigheternalänk till annan webbplats
Peter Sörngård & Anna Norström, Svenskt vattenlänk till annan webbplats
Carl-Johan Berneli, Sveriges kommuner och landsting, SKLlänk till annan webbplats

Tidsplan

Vår 2019

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Möten med intressentrepresentanter
  • Färdigställa genomförandeplanen
  • Genomföra litteratursökningar
  • Relevansgranskning av sökresultat

Höst 2019

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Kvalitetsgranskning av relevanta studier

Vår 2020

  • Fortlöpande kontakt och möten med de sakkunniga forskarna
  • Möte med intressenter
  • Den systematiska kartläggningen skrivs klart och skickas för extern granskning

Föresats

  • Publicering av den färdiga rapporten i maj/juni 2020
Skriv ut
Uppdaterad:18 september 2019