Näringskvalitet och klimatpåverkan av svensk sjömatskonsumtion

Lax, torsk och andra typer av sjömat konsumeras mycket i Sverige. Men hur hälsosamma och hållbara är dessa sjömatsprodukter? Det har RISE tagit fram ett index för. Indexet visar klimatpåverkan och näringsinnehåll för de typer av sjömat som är vanligast i Sverige. Därmed kan det hjälpa konsumenter att avgöra vilka produkter man bör äta mer eller mindre av.

Projektledare är Friederike Sevilla Ziegler, RISE. I filmen är det Elinor Hallström som berättar om projektet.

Berätta om de viktigaste resultaten från syntesen!

Vårt viktigaste resultat är att vi för första gången har matchat befintliga data om klimatpåverkan av sjömatsprodukter med ett index för deras näringsdensitet. Indexet utvecklades inom ramen för projektet, eller rättare sagt anpassades till sjömat.

Ett annat mycket viktigt resultat var också alla dataluckor som vi upptäckte. Det saknades data om både klimatpåverkan av viktiga produkter och om näringsinnehållet i produkterna. Vi kunde till exempel inte inkludera musslor i projektet, eftersom det inte fanns näringsdata för okokta musslor i Livsmedelsverkets databas.

Vad kan ditt arbete betyda för medborgarna?

Projektet har visat

  • vilka typer av sjömat som vi konsumerar (40 arter är vanliga i svensk konsumtion)
  • vilka produkter som vi bör äta mer av (de som har högt näringsinnehåll i kombination med låg klimatpåverkan)
  • vilka produkter som vi bör äta mindre av (de som har lågt näringsinnehåll och hög klimatpåverkan).

Projektet har även visat att det finns konflikter mellan näringsinnehåll och klimatpåverkan i vissa fall, där en art har ett bra resultat för den ena parametern, men ett dåligt resultat för den andra. Det är lättare att minska klimatpåverkan än att påverka näringsinnehållet (förutom möjligen för odlad sjömat som får foder), och därför är det där vi behöver jobba för att förändra bilden.

Hur ska resultatet komma samhället till nytta?

Vi har redan presenterat resultatet i många olika sammanhang:

  • Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för hållbar svensk sjömatskonsumtion
  • Chalmers konferens Blue Innovations
  • konferensen Blå tillväxt – hållbara näringar
  • ett seminarium vid Kungliga Vetenskapsakademien
  • lanseringen av Världsnaturfonden WWF:s sjömatsguide.

Vi har också skrivit en vetenskaplig publikation och en rapport.

Projektet har även fått stor uppmärksamhet i sociala medier, och det sammanfattades nyligen av Sustainable Seafood-gruppen vid University of Washington.

Jag har dessutom presenterat arbetet vid seminariet "Framtidens fiskavdelning", som arrangeras av Norges sjömatsråd.

Läs tidningen Extrakts artikel om projektet: Bästa fisken för kropp och klimat Länk till annan webbplats.

Vilken är nästa forskningsfråga att besvara?

Vi har faktiskt redan gått vidare och lämnat svensk konsumtion, för att i stället ge oss på global produktion av sjömat med samma metodik. Vi undersökte vilka av världens 40–50 mest producerade arter som kan vi göra motsvarande matchning för. Det krävde (ännu) mer improvisationsförmåga runt data och har visat stora luckor i globala data om klimatpåverkan och näringsinnehåll av sjömat.

Vi håller också på att initiera ett examensarbete som tar sig an alger på samma sätt. Vi har nämligen fått många frågor om just alger, men vi beslöt oss tidigt för att utesluta produkten – bland annat för att vi hade som kriterium att bara studera den sjömat som konsumeras i stor mängd i Sverige. Därmed blir alger ett passande fokusområde för ett examensarbete.

Vilka kunskapsluckor har du identifierat?

För vissa arter finns det mycket data (till exempel lax och torsk), medan det för andra arter finns väldigt lite data – både när det gäller klimat och nutrition. Dessa dataluckor behöver fyllas för att man ska kunna skapa ett fullständigt index.

Uppdaterad:22 december 2020