Innovationssystem för en hållbar livsmedelssektor - en kunskapssammanställning och -syntes

SLU har kartlagt forskning om innovation inom livsmedelssektorn, för att se hur sektorn kan bli mer hållbar och innovativ. Studien visar att det är nödvändigt med mer samverkan mellan olika aktörer för att ställa om till en mer hållbar livsmedelssektor. Det behövs också andra forskningsformer och en tydligare koppling till sektorns praktiska behov.

Fredrik Fernqvist, SLU:

Berätta om de viktigaste resultaten från syntesen!

Sammanställningen kartlägger vetenskaplig forskning på temat innovation och agri-food (jordbruksbaserad livsmedelsindustri) som publicerats 1997–2017. Utgångspunkten har varit att ringa in två kategorier av forskning:

  • forskning som rör innovationsprocesser, innovationsstyrning, kunskapsöverföring och upptagandet av kunskap och innovationer i företag
  • forskning som rör kunskaps- och innovationssystem i livsmedelssektorn (lantbruk och agri-food).

Studien visar att det finns stor potential till innovation och produktutveckling genom nya samverkansformer. Det kan vara samverkan mellan olika aktörer i livsmedelssystemet, men också nya samverkansformer mellan livsmedelsproducenter, konsumenter och omgivande samhälle. Detta är nödvändigt för att ställa om till en mer hållbar livsmedelssektor och livsmedels­konsumtion.

Vidare visar studien att det kan finnas anledning att reflektera över hur forskningsmedel används och kanaliseras. Det är inte säkert att sättet som forskning bedrivs på i dag är det som ger störst genomslag i form av ökad innovationsgrad och stärkt konkurrenskraft. Det är också oklart

  • vilken effekt forskningen har för innovationer i sektorn
  • vilka aktiviteter som ger mest effekt
  • vilka metoder som gagnar flest.

Andra sätt att forska på skulle kunna ge värdefull kunskap, till exempel längre studier eller deltagande forskning, där branschens företag eller andra aktörer deltar aktivt i forskningsprojekt.

Sammanställningen belyser också att det finns aspekter som vi vet väldigt lite om baserat på forskningen. Det gäller till exempel perspektiv inom genus, värderingar, konventioner,kultur och deras koppling till innovation.

Vad kan ditt arbete betyda för medborgarna?

Praktiskt kan resultaten från kartläggningen användas för att omvandla kunskap till användbara verktyg för företag i sektorn. Det kan till exempel vara metoder för att förbättra innovationsledning och öka innovationsgraden. Resultaten kan också visa områden som kan förbättras i exempelvis lantbrukets rådgivningsorganisationer.

Resultaten pekar även på ett behov av ökad marknadsorientering och marknadskunskap i tidiga led i lantbrukets distributionskedja. Sådan kunskap behövs redan på den primära produktionsnivån. Det behövs också metoder för samverkan för att kunna öka innovationen.

Hur ska resultatet komma samhället till nytta?

Sammanställningen kommer att spridas i open access, och datamaterialet är fritt tillgängligt via Svensk Nationell Datatjänst.

Förhoppningen är att resultaten successivt kommer att spridas i flera olika sammanhang. Genom samverkansaktiviteter mellan bransch och akademi finns en plattform för att sprida resultaten, och efter vetenskaplig publicering är det möjligt att omarbeta delar av materialet för mer tillgängliga publikationsformer.

Datamaterialet kommer också att tas upp under innovationskurser inom flera utbildningsprogram vid SLU.

Vilken är nästa forskningsfråga att besvara?

Forskningen har många gånger identifierat vissa variabler som man direkt korrelerar till ökad innovationsgrad. Det rör exempelvis samband mellan en ökad sannolikhet för mer innovation och variabler som rör lantbrukarens utbildningsnivå, tillgång till kapital, närhet till tätbefolkade områden, företagets storlek, företagarens ålder eller företagets marknadsorientering.

Dessa samband kan sägas vara grundligt utforskade. Men om tidigare forskning ofta har fokuserat på frågor som inleds med ett ”Vad?”, så handlar relevant framtida forskning i stället om ”Hur?”:

  • Hur ska man få företag inom agri-food-området att mer framgångsrikt arbeta med innovation och innovationsstrategier?
  • Hur kan kunskap bättre överföras till företagen?
  • Hur kan man attrahera yngre företagare att etablera sig inom lantbrukssektorn?
  • Hur ska man hitta finansieringslösningar för sektorns företag?

För att besvara frågorna behövs tätare samarbeten mellan företag och forskare, mer aktivt deltagande direkt i forskningen samt mer orientering mot tillämpning och praktik.

Vilka kunskapsluckor har du identifierat?

Sammanställningen stödjer bilden av att forskningen ofta inte är anpassad till praktikens behov i lantbruks- och livsmedelssektorn och att det behövs större samverkan mellan forskning, slutanvändare och andra aktörer. Forskningen skulle också dra nytta av ett längre tidsperspektiv.

På sektoriell nivå har mycket forskning ägnats åt interaktionsmekanismer, såsom betydelsen av nätverk. Men forskningen avgränsar sig oftast till det existerande systemet och en traditionell struktur, och innefattar sällan aktörer utanför eller i närheten av systemet (till exempel konsumenter, andra samhällsaktörer och andra industrier).

Det är också bara ett fåtal studier som inkluderar normer, konventioner, kultur, värderingar och genusperspektiv. Det antyder att forskningen behöver breddas till att inbegripa dessa aspekter i större grad.

Innovationsforskningen inom sektorn skulle främjas av mer tvärdisciplinär forskning och en koppling till utvecklingen i andra sektorer. Mycket av forskningen om kunskapsöverföring antar en linjär modell, där universitet eller institut utvecklar kunskap, rådgivningen överför kunskapen och lantbruket tar emot information. Det är tydligt att det finns ett stort gap mellan forskning och praktik, samtidigt som det i stor utsträckning saknas kunskap om vilken effekt forskningen får för praktiken och hur den bäst ger resultat.

En möjlig lösning kan vara deltagande forskning, där branschens företag eller andra aktörer är med redan i problemformuleringen av forskningsprojekt och deltar aktivt i projekt. Sådan forskning är ovanlig i dag. Det är också ovanligt med studier som pågår en längre tid.

Uppdaterad:22 december 2020