En systematisk forskningsöversikt av digitala interventioner för mer hållbara beteenden kring livsmedelskonsumtion

Berätta om de viktigaste resultaten från syntesen!

Livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion medför stora hållbarhetsutmaningar, och det blir allt viktigare att hitta sätt att minska den miljöpåverkan som är orsakad av mat. Det kan man till exempel göra genom så kallade beteendeinterventioner, där syftet är att försöka ändra beteenden hos konsumenter på olika sätt. Mot bakgrund av detta har vi gjort en systematisk forskningsöversikt av digitala beteendeinterventioner för en mer hållbar matkonsumtion.

Det viktigaste resultatet från vår syntes är insikten att det finns många försök att använda sig av digitala verktyg för att genomföra beteendeinterventioner, men att forskningen om dem inte håller tillräckligt hög kvalitet. De flesta studier som vi undersökte hade stora kvalitetsproblem när vi utvärderade dem ur ett beteendeförändringsperspektiv. Det betyder rent konkret att det i slutändan inte gick att avgöra om de digitala beteendeinterventioner som vi undersökte verkligen fungerade eller inte. Flertalet studier saknade till exempel en teoretisk bas för hur eller varför interventionerna skulle kunna leda till beteendeförändringar för mer hållbar livsmedelskonsumtion.

Vår huvudsakliga rekommendation för framtida forskning är att man går vidare från att främst utforska området mer eller mindre förutsättningslöst, till att genomföra vetenskapliga studier med en tydligare teoretisk bas och metodik.

Vad kan ditt arbete betyda för medborgarna?

Det finns många hållbarhetsutmaningar som är förknippade med hur mat produceras och konsumeras och det finns vinster att göra i alla led. Utöver miljömässiga och sociala vinster kan förändringar även leda till ekonomiska vinster för hushållen. Det kan till exempel vara att man minskar onödigt matsvinn eller onödig energianvändning (vid exempelvis matlagning) och därigenom sparar pengar. Vår forskningsöversikt visar att det finns många spännande forskningsidéer om hur människors matkonsumtion kan bli mer hållbar genom digitala beteendeinterventioner, men att dessa idéer samtidigt behöver vara bättre grundade i den forskning som faktiskt finns om beteendeförändringar.

Det finns mycket att inspireras av för företag och organisationer som är intresserade av att till exempel utveckla appar eller andra digitala verktyg för beteendeinterventioner kring hållbarhet och mat. Men om man ska verka inom området bör man samtidigt ha en tydlig idé om hur en specifik lösning är tänkt att fungera och vilken nytta den kan ge. Det finns redan mycket forskning om beteendeförändringar, särskilt inom områdena hälsa och sjukvård (till exempel om hur man lägger om sina kostvanor, slutar röka etc.), och det finns många enkla fallgropar som lätt skulle kunna undvikas.

Hur ska resultatet komma samhället till nytta?

Syntesen har redan publicerats i form av en vetenskaplig artikel, “A Länk till annan webbplats.Systematic Review of Digital Behaviour Change Interventions for More Sustainable Food Consumption Länk till annan webbplats.” som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Sustainability. Artikeln är öppen och därmed tillgänglig för såväl andra forskare som för allmänheten.

Vi har också skrivit en svensk rapport samt spelat in en kortare sammanfattning av projektet Länk till annan webbplats. och dess resultat i form av en video. Både rapporten och videon finns på KTH:s webbplats.

Vi kommer att använda oss av resultaten i vår egen forskning och i den undervisning vi gör vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Rapporten har även legat till grund för ett antal examensarbeten som har genomförts.

Vilken är nästa forskningsfråga att besvara?

• Hur kan man göra mer noggranna utvärderingar av vilka interventioner som faktiskt leder till beteendeförändring? Det finns behov av att mäta faktiska förändringar av beteenden och effekterna av dessa förändringar.

• Hur kan koncept och prototyper som riktar in sig på att minska matsvinn i hushåll designas och utvärderas genom empiriska användarstudier, där resultaten kan generaliseras?

Vilka kunskapsluckor har du identifierat?

Det saknas kunskap om vilka digitala beteendeinterventioner som fungerar och varför. Det behövs välplanerade, väl genomförda och fokuserade studier för att fylla den kunskapsluckan.