Det är en stor utmaning att allt som händer i havet sker under ytan. Det gör det svårt för oss att skapa en gemensam bild av vad som behövs för att förbättra tillståndet i haven. FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling 2021–2030 är ett unikt tillfälle att långsiktigt stärka internationella samarbeten, enas om gemensamma prioriteringar och mobilisera partnerskap. Vi har lånat havet av våra barn. Viktiga förutsättningar för att åstadkomma en hållbar havsförvaltning är forskningsbaserad kunskap, innovativa lösningar, att information delas globalt samt ett gemensamt agerande på alla nivåer i samhället.

För att inom tio år åstadkomma den förflyttning som krävs, det vill säga att från dagens användning och utnyttjande etablera ett hållbart brukande och värnande av haven, förutsätter mod, prioritering, samordning, engagemang och uthållighet. Vi har idag tillräckligt med underlag för att kunna snabba på omställningen.

Nationellt prioriterade områden

Under 2020 genomfördes ett regeringsuppdrag med syfte att ta fram en plan för hur Sverige skulle kunna bidra till FN:s årtionde för havsforskning. I arbetsgruppen ingick Formas, Havs- och vattenmyndigheten, SMHI, Sida, Havsmiljöinstitutet och Kristineberg Center för marin forskning och innovation. I rapporten presenteras fyra fokusområden som utgör ett ramverk och är en början på det arbete som behöver genomföras under årtiondet.

• ekosystembaserad förvaltning
• innovation och digitalisering
• data och modellering
• havsmedvetenhet

Lösningar och åtgärder för att möta klimatförändringarna samt skyddande och gynnande av biologisk mångfald är integrerade i alla områden och arbetet ska präglas av en helhetssyn – från källa till hav. Dessa breda områden kommer att kunna belysa olika frågeställningar under årtiondet och inbegripa nya utmaningar för att skapa ett kontinuerligt engagemang.