2017-10-02

Stor satsning på bioekonomi med samhällsfokus

Foto: Tatyana Aleksieva-Sabeva.

Formas kommer att fortsätta stimulera utvecklingen av en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi genom att dela ut 71 miljoner kronor under tre år. I slutet av förra veckan tog Formas forskarråd beslut om att finansiera projekt med fokus på samhällsvetenskapliga aspekter. Något som särskiljer sig från tidigare forskning på området.

Formas ansvariga forskningssekreterare Karin Perhans säger att det samhällsvetenskapliga perspektivet tidigare stått lite i skymundan i förhållande till mer tekniska frågor kring råvaran och utvecklingen av produkter och material.

 Vi hoppas att den här utlysningen ger en rejäl skjuts till ett antal forskargrupper som jobbar med dessa frågor, eller som vill börja göra det. Det kommer stärka förståelsen för andra aspekter av omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi än de som forskningen på området har fokuserat på hittills, säger Karin Perhans.

Satsningen är i linje med de prioriteringar som gjorts i regeringens strategiska samverkansprogram för cirkulär och biobaserad ekonomi. Syftet med samverkansprogrammet är att kraftsamla kring innovationsinsatser för att den cirkulära och biobaserade ekonomin ska växa och därmed också stärka Sveriges globala konkurrenskraft. Detta ska man uppnå genom att utveckla samarbetet mellan olika aktörer och intressenter.

Just relationen mellan olika aktörer, närmare bestämt beslutsfattare och forskare, ska professor Anna Bergek vid Chalmers tekniska högskola, som är en av de 14 sökande som beviljats finansiering i utlysningen, studera. I projektet ska Bergek och hennes kollegor bland annat titta på hur politiska beslutsfattare använder sig av forskning som underlag i beslutsprocesser men också i vilken utsträckning forskningens rekommendationer ses som relevanta.

 Uppenbarligen når vi forskare inte riktigt fram. Så en viktig del av projektet är att just granska oss själva för att vi ska göra oss bättre förstådda och relevanta för beslutsfattarna, säger Anna Bergek.

Ett annat projekt som beviljats medel är Linus Hasselströms. Linus är doktor på Kungliga tekniska högskolan och i hans projekt ska man dels titta på vilka typer av biomassa som har störst potential att ta upp kväve och fosfor ur haven och därmed bromsa övergödningen. Utöver det ska man även göra en strategisk översikt av de möjligheter och hinder som finns för utvecklingen av en hållbar marin bioekonomi i Sverige och föreslå nya styrmedel.

 Vi vill på så sätt bidra till att näringslivet får upp ögonen för alla möjligheter som finns och att politiker och tjänstemän ser hur deras strategier påverkar utvecklingen, säger han.

För Linus Hasselström är det viktigt att man ser på de här frågorna ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv då han anser att villiga entreprenörer och investerare är en av sakerna som just nu fattas för att den marina bioekonomin ska kunna utvecklas i framtiden.

Hur ska de här projekten då nå ut med sina resultat och göra dem tillgängliga för politiker och entreprenörer? Anna Bergek och Linus Hasselström är slående överens om att de ska använda sig av de kontakter inom politiken och näringslivet som de nu kommer skapa under projektens gång.

 Vi ska försöka tänka lite mindre på rapportskrivande och mer på dialog, säger Anna Bergek.

Alexander Fälldin

2017-10-02