2018-06-12

Det kan vi lära av stora branden 2014

När den stora skogsbranden i Västmanland bröt ut i juli 2014 beslutade Formas att avsätta pengar för forskning kring branden och dess konsekvenser. Forskarna som sökte pengar var många och Formas delade totalt ut 27 miljoner kronor, vilket ledde till en rad forskningsprojekt med olika perspektiv.


En frivillig ur Hemvärnet under branden i Broddbo 2018. Foto: Fredrik Bergenkvist.

Med branden 2014 fortfarande i färskt minne och vårens skogsbränder som brinner i skrivande stund, är det många som frågar sig om vi måste vänja oss vid fler skogsbränder i Sverige framöver. Det är en fråga som Igor Drobyshev på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och hans kollegor också har ställt sig.

–  Genom analys av brandförekomsterna och historiska klimatförhållanden hoppas vi i vårt projekt att ta reda på hur perioder med extrem torka utvecklas samt hur klimatmönster och havets cirkulationsmönster står bakom den dynamiken, säger Igor Drobyshev.

Under de senaste 150 åren har Sverige varit förhållandevis förskonat från stora skogsbränder, men mycket talar nu för att vi går mot en period med högre brandrisk, menar Igor. Därför hoppas han att man med kunskapen från deras forskningsprojekt ska kunna ta fram ett verktyg för att bättre förutse och förbereda samhället på bränder i framtiden.

–  Det är mycket möjligt att dagens kortsiktiga strategier för att bekämpa skogsbränder inte räcker till i framtiden, säger Igor Drobyshev.

Någon som också efterlyser fler långsiktiga strategier i framtiden är sociologen Roine Johansson på Mittuniversitetet som tillsammans med sina kollegor undersökt på hur frivilliga involverades i brandbekämpningen i Västmanland 2014. Om frivilliga med rätt kunskap involveras på rätt sätt, kan det ha stor betydelse för krishanteringen menar Roine Johansson.

–  Ett exempel på det är när man skulle evakuera upp emot 1200 kossor och 500 får från de drabbade områdena 2014. Det hade aldrig kunnat göras utan bönderna med deras kunskap och kontakter. Detta blev ju delegerat till dem, men det fanns inga upparbetade strukturer för hur detta skulle gå till på förhand. Generellt kan man säga att det saknas struktur för att ta tillvara på frivilliga som inte är organiserade i till exempel Hemvärnet eller Röda korset, säger han.

Naturkatastrofer som branden 2014 kan också ha psykologiska, sociala och kulturella konsekvenser för ett samhälle. Ann Enander som är professor i ledarskap under påfrestande förhållanden vid Försvarshögskolan i Karlstad, fick även hon pengar från Formas för att studera branden 2014. Utifrån Anns perspektiv som psykolog har hon tillsammans med sina kollegor tittat på hur lokalsamhällen påverkats av branden.

– Det är viktigt att planering och övning bygger på en realistisk bild av vad människor förmår hantera och vilket stöd de kan behöva i akuta situationer. Exempel från vårt projekt kan belysa vilka överväganden och erfarenheter som människor ställs inför och det kan användas för att träna krishanterare på att identifiera och hantera sådana frågor, säger Ann Enander.

I projektet har man bland annat varit i kontakt med lokala och regionala aktörer som var involverade i branden, tittat på hur händelsen behandlats i media och hur boende i området upplevt branden. När det gäller just boende så kan man se att deras behov efter branden 2014 varit väldigt olika. Vissa tröttnar på att ständigt bli påminda om vad som hänt och vill gå vidare, medan andra har behov av att få sina upplevelser tagna på allvar. Ett exempel där människor hittat en kanal för att utrycka sina upplevelser är en Facebookgrupp som till en början bildades för att hjälpa till med donationer under branden. Den gruppen har sedan levt vidare i flera år efteråt.

–  Gruppens medlemmar blev nyligen aktiva igen i samband med bränderna; nu för att samordna frivilliga och stödja brandbekämparna, vilket visar vikten av nya och existerande gemenskaper när det värsta händer igen, säger Ann Enander.

Alexander Fälldin

2018-06-12