2016-11-18

Alla kan bidra till att skydda antibiotikan

Formas forskarråd beslutade i november att bevilja medel till fyra projekt som handlar om antibiotika och antibiotikaresistens. Formas arbetar gemensamt med 22 andra myndigheter och organisationer för att öka kunskapen om antibiotikaresistens och hur man själv kan agera.

Människors val i vardagen kan bidra till att antibiotika kan användas även i framtiden. Det handlar om att med enkla medel förebygga infektioner, använda antibiotika klokt och bidra till att den inte sprids i miljön. 

Läs mer om antibiotika och antibiotikaresistens.

Antibiotika och antibiotikaresistens i avloppsvatten: Hur påverkas, anrikas och sprids resistenta bakterier genom låga nivåer av antibiotika i avloppen?

En stor del av den antibiotika som människor och djur behandlas med, hamnar till slut i avlopp och vattendrag. Där hamnar även våra tarmbakterier. Det leder till att tarmbakterierna utvecklar antibiotikaresistens. Multiresistenta bakterier är ett stort problem både på sjukhus och inom djuruppfödning och dessa bakterier sprids mellan människor och djur.

Att få bättre förståelse för hur låga nivåer av antibiotika påverkar resistenta bakterier och deras spridning är en viktig del i bedömningen av risker med antibiotikautsläpp. Hur kan vi rena avloppsvatten från läkemedelsrester? Om vi kan begränsa anrikningen av resistenta bakterier i avlopp och vattendrag, kan vi förhoppningsvis även i fortsättningen bota bakteriella infektioner med dagens antibiotika.

Selektion av antibiotikaresistenta bakterier i miljön vid låga koncentrationer av antibiotika, biocider och tungmetaller

Vi saknar idag kunskap om hur resistens uppstår och sprids mellan olika miljöer och organismer. I det här projektet ska forskarna undersöka vad det innebär när antibiotika sprids i sjöar, vattendrag, avloppsvatten och mark, hur det leder till resistens och spridning av resistenta bakterier till människor och djur.

Det finns även andra ämnen som kan bidra till att bakterier blir resistenta. Exempelvis kan biocider, det vill säga kemiska och biologiska bekämpningsmedel som ska användas som växtskyddsmedel, liksom tungmetaller också bidra till resistensproblematiken.

Gener som styr bakteriell invasion och deras koppling till antibiotikaresistens i miljön

Antibiotikaresistenta bakterier beräknas orsaka 700 000 dödsfall varje år i världen. Världshälsoorganisationen, WHO, har kallat situationen en av de största utmaningarna för modern sjukvård. Förutom att antibiotika bidrar till fler resistenta bakterier verkar de också ha bidragit till aggressivare sjukdomsbakterier som lättare tränger sig in i och tar över de bakteriesamhällen som normalt lever i och på människokroppen.

I det här projektet ska man undersöka vilka gener som ökar bakteriers förmåga att kolonisera en miljö och att invadera ett etablerat bakteriesamhälle samt vilka gener som ökar bakteriesamhällets motståndskraft och förmåga att återhämta sig. Projektet är särskilt inriktat på att identifiera vilka gener som är viktiga i sammanhanget.

Epidemiologi och karakterisering av bakterier och gener associerade med antibiotikaresistens i flera sektorer i Kina – en utvärdering av ett växande miljöhot ur ett holistiskt ”One Health”-perspektiv

Karbapenemer är en slags antibiotika som används som sista behandlingsalternativ mot infektioner som orsakats av bakterier som är resistenta mot gängse antibiotika. Dessvärre har karbapenemresistens ökat. Istället har man börjat använda ett gammalt antibiotikum, kolistin, mot dessa resistenta bakterier. 2015 upptäckte dock kinesiska forskare att bakterier börjat bli resistenta även mot kolistin. Denna resistens har nu även upptäckts i Danmark, Tyskland och Kambodja vilket gör kolistin tveksamt som långsiktig lösning.

Det uppskattas att 75 procent av alla patienter i Kina med virussjukdomen influensa får antibiotika och att runt 100 000 ton antibiotika användes inom djurhållningen år 2007. Miljöföroreningar med antibiotika är en annan trolig orsak till spridningen av antibiotikaresistens. I detta projekt ska forskarna undersöka förekomsten och spridningen av karbapenem- och kolistinresistens och andra typer av antibiotikaresistens hos de vanligaste bakterierna i Kina.

Emilie von Essen

2016-11-18