2015-11-05

Nio nya kommunikationsprojekt ökar vår kunskap om hållbar utveckling

En podcastserie om ett framtida samhälle utan ekonomisk tillväxt, en webbportal om nutrition, publika evenemang i efterdyningarna från klimatmötet i Paris där artister och forskare möts och agerar tillsammans, samt en serie fältarbeten där gymnasieelever vässar sitt klimatmedvetande och förbereds för högre studier. Om detta handlar fyra av de nio kommunikationsprojekt som Formas forskarråd idag har beviljat medel.

- Det finns mycket angelägen forskningsbaserad kunskap som inte når rätt mottagare eller diskuteras brett. Formas kommunikationsprojekt är ett av våra verktyg för att kunskap inom hållbar utveckling ska spridas och komma till användning. I år ökade vi budgeten med 50 procent vilket visar sig vara mer än välbehövligt. Trots det hade Formas inte möjlighet att bevilja alla goda förslag, säger Gia Destouni, Formas huvudsekreterare.

Bakgrund
Som ett led i att öka nyttiggörandet av forskningsresultat i samhället utlyste Formas i våras tre miljoner kronor till projekt i syfte att kommunicera forskning till stöd för hållbar utveckling. Utlysningen avsåg allt från utveckling av kommunikativa metoder, utställningar, konferenser, seminarier och film- och videoproduktioner till digitala produktioner eller andra populärvetenskapliga aktiviteter. Projekten pågår under ett år.

Bidraget från Formas får endast förvaltas av svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter med forskningsuppdrag.

För mer information:
Kristina Laurell, forskningssekreterare, Formas, 0704-40 40 59, kristina.laurell@formas.se
Gia Destouni, huvudsekreterare, Formas, 0728-57 40 65, gia.destouni@formas.se


Kort information om de nio projekt som beviljats medel:

Framtidspodden - tio engagerande poddradioprogram om en framtid bortom BNP-tillväxt
Anna Bengtsson och Åsa Svenfelt, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Kungliga Tekniska högskolan
annadetejag@gmail.com
Beviljat belopp: 265 000 kronor

Det Formasfinansierade forskningsprogrammet ”Bortom BNP-tillväxt” undersöker vad som kan hända i ett samhälle när tillväxt inte är målet utan snarare de kvalitéer som samhället kan skapa och erbjuda. Ekonomisk tillväxt är normen i dagens samhälle och allmänhetens medvetenhet om alternativ och lösningar, som inte baseras på tillväxt, är låg och debatteras knappast. I projektet har fyra scenarier för en hållbar framtid med stora samhällsförändringar tagits fram. Projektet syftar till att skapa visioner och diskussioner om framtidens samhälle genom en ökad medvetenhet om möjligheterna att forma samhället baserat på andra utgångspunkter än BNP-tillväxt. Detta sker genom produktion och spridning av tio engagerande poddradioprogram à cirka 20 minuter vardera.

Lokala nätverk ska stimulera till kontinuerligt deltagande i planering i frågor om hållbar utveckling och samhällsutveckling
Lisa Bomble, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola
lisa.bomble@chalmers.se
Beviljat belopp: 297 000 kronor

Projektet ska sprida erfarenheter och resultat från forskning som handlar om att hitta former för kontinuerligt lokalt deltagande i kommunala planeringsprocesser. Medskapandegruppen i Gråbo, Lerum instiftades 2012 som ett forum för lokal demokrati och påverkan med representanter från ortens föreningsliv, affärsliv och kyrkor, såväl som från kommunens politiska sfär och förvaltning. Doktorandstudier (2009-2016) kring deltagande i planering har följt arbetet i Gråbo och jämfört det med en tidigare fallstudie i Uddevalla kommun. Resultatet är en modell för att etablera ett lokalt nätverk för kontinuerlig dialog och samverkan mellan kommun och invånare i frågor om hållbar utveckling och samhällsplanering.

Webbportal med aktuellt kunskapsläge om mat och hälsa
Susanne Bryngelsson och Marie Alminger, Biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
susanne.bryngelsson@snf.ideon.se
Beviljat belopp: 400 000 kronor

Projektet syftar till att etablera en webbportal som sammanfattar aktuellt kunskapsläge inom nutritionsområdet. Portalen ska sätta nya rön i ett sammanhang, erbjuda ett forum för vetenskapligt baserad diskussion och debatt samt delta i samhällsdiskussionen om mat och hälsa. Webbportalen kommer att publicera forskningsinformation inom nutritionsområdet och erbjuda möjligheter till snabb, bred och interaktiv kommunikation med målgruppen. Målgrupper är vidareinformatörer (exempelvis kostrådgivare, personal inom hälso-,sjuk-, och tandvård), anställda inom livsmedelsbranschen, forskare, journalister, beslutsfattare och hälsointresserade konsumenter.

Hållbarhetsatlas: The power of Storytelling. Ett interaktivt data-visualiseringsverktyg
Katarina Gårdfeldt, Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Göteborgs universitet
katarina.gardfeldt@chalmers.se
Beviljat belopp: 400 000 kronor

I detta projekt ska ett digitalt visualiseringsverktyg så kallat Sustainability Atlas, (Hållbarhetsatlas) utvecklas. Verktyget ska på ett enkelt och smidigt sätt koppla samman information från flera kunskapskällor. Målet är att Sustainability Atlas på ett enkelt sätt ska kunna visa var den kunskap och teknologi finns, som behövs för att möjliggöra uppfyllande av FNs globala hållbarhetsmål. Verktyget ska vidare visa var det finns kunskapsgap, hur man kan överbrygga dessa samt slutligen var det finns finansiella resurser för att kunna genomföra lösningarna.

Kommunikation av stark vetenskaplig kunskap till naturvårdare och skogsägare med frivilliga avsättningar inom miljömålet Levande Skogar
Frank Götmark, Biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
frank.gotmark@gu.se
Beviljat belopp: 200 000 kronor

Syftet med projektet är att tillgängligöra kunskap om ek-rika skogars utveckling till naturvårdare och skogsägare. Naturvård i skog jämställs med virkesproduktion, enligt lag och riksdagens mål. En viktig del idag är skötseln av skog avsatt via miljöbalken och särskilt de frivilliga avsättningarna inom miljömål och certifieringar. Till grund för projektet finns ett 15-årigt forskningsprojekt där man tittar på ek-rika skogars utveckling efter olika typer av naturvårdshuggningar och vid så kallad fri utveckling av skogen. En viktig kanal som ska utvecklas i projektet är exkursioner för olika aktörer.

Stormvarning Possibilities Session. Konst och Vetenskap för att visa vägar framåt efter COP21
Mark Howells, Industriell teknik och management, Kungliga Tekniska högskolan
mark.howells@energy.kth.se
Beviljat belopp: 250 000 kronor

Den ideella föreningen Stormvarning har sedan två år lyft forskning om klimatförändringarna och hållbarhet från forskningsseminarier till en bredare allmänhet, genom att koppla på kultur, musik och artister. Både förnuft och känslor berörs hos publiken, varvid samtalet vidgas om klimatfrågans möjligheter och utmaningar. Under vårvintern 2016 vill KTH tillsammans med Stormvarning arrangera två publika evenemang som tar upp möjligheter att agera för att bromsa klimatförändringarna - efter COP21 (internationella klimattoppmötet i Paris i november 2015)
Genom att dela scenen mellan artister och forskare skapar dessa kvällar lättillgänglig mötesplats där information om hållbarhet bortom den internationella klimatpolitiken sprids till en bredare allmänhet.

”Över okända hav, på vingar buren” - ett filmprojekt om Sveriges tärnor, flyttfågelforskning och våra hotade hav
Patrik Olofsson och Thomas Alerstam,Sektionen för lärande och miljö, Högskolan Kristianstad
patrikcj.olofsson@gmail.com
Beviljat belopp: 373 000 kronor

Filmen "Över okända hav, på vingar buren" syftar till att visa hur svenska tärnor påverkas av
klimatförändringar och exploatering, både på häckplatserna i Sverige och på världshaven.Tärnorna vistas en kort tid i Sverige, mellan april och juli. Större delen av året tillbringas till havs på sydliga breddgrader. De flesta arter söker sig längs Afrikas västkust till Namibia och Sydafrika. Silvertärnan flyttar längst och kan häcka i våra fjällsjöar och därefter flyga ända till Antarktis packisbälte, en årlig resa på uppåt 9000 mil. Färsk svensk forskning med hjälp av ny teknik, så kalladeljusloggar, visar att flera silvertärnor kan flyga ännu längre och besöka både Australien och Nya Zeeland på väg till Antarktis. Efter några månader styr silvertärnan under våren åter norrut längs Atlanten för att i början av maj återvända till sina häckplatser. Detta gör tärnan mycket känslig för förändringar i deras miljö. Inte minst skräntärnan, en utpräglad Östersjöfågel som övervintrar vid Nigerdeltat i Mali, samt våra havslevande tärnor, konfronteras idag med höjda vattentemperaturer, ändrade strömförhållanden och islägen, fisktillgång eller artsammansättning bland bytesfiskarna.

Klimatforskning i gymnasium
Alasdair Skelton, Geologiska vetenskaper, Stockholms universitet
alasdair.skelton@geo.su.se
Beviljat belopp: 437 000 kronor

Idén med projektetansökan är att öka förståelsen för klimatrelaterade processer hos gymnasielever genom att erbjuda forskningsbaserade fältarbeten inom ramen för gymnasiearbetet. Genom dessa projekt ska medvetandet hos gymnasieelever stärkas kring klimatförändringar. Dessutom ska kopplingen mellan universitet och gymnasieskola stärkas. Fältarbetena ska ledas av forskare från Bert Bolincentret för klimatforskning. Målsättningen är att projektet ska vara ett högskoleför-beredande projekt inom ramen för gymnasieskolan. De naturvetenskapliga frågeställningar som eleverna kommer att arbeta med är än så länge obesvarade och därför krävs insamling av data i fält via observationer och mätningar med efterföljande analyser.

Utveckling av vetenskapspodden RadioScience
Natalie von der Lehr och Lisa Beste, Växtbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet
natalie@natscience.se
Beviljat belopp: 400 000 kronor

RadioScience är en ny podcast om vetenskap och forskning som lanserades i april 2015. Syftet är att podcasten ska gå på djupet men innehållet ska ändå vara paketerade i ett lättlyssnat format. Det finns flera podcasts inom kultursektorn i Sverige men det saknas motsvarighet inom vetenskap. Flera kulturpoddar satsar även på det djupare formatet vilket visat sig gå hem oväntat bra hos lyssnarna. Projektansvariga upplever att det finns en efterfrågan på liknande rapportering om vetenskap och avser att utveckla denna podcast till en kommunikationskanal mellan forskare och allmänhet. En ny kanal för forskare att utföra den tredje uppgiften och en ny plattform för människor att engagera sig i vetenskap på.

Relaterat / Kontaktpersoner

Emilie von Essen

Presschef

Tel: 0733503161

E-mail: eve@formas.se