2015-06-16

Formas delar ut 77 miljoner till forskning om skogsråvara och biomassa

Framtagning av nya trädsorter som växer så det knakar samtidigt som de är lämpliga för flera användningsområden; Modeller för att övervaka och minska utbredningen av contortatallen i landet; Granar som inte har röta och som på ett hållbart sätt kan erbjuda en rad ekosystemtjänster; Skötselåtgärder för att långsiktigt säkra biologisk mångfald och naturvärden i unga gallringsbestånd. Om bland annat detta handlar de 13 forskningsprojekt som beviljats medel av Formas idag.

- Klimatfrågan, minskad användning av fossila råvaror och brist på naturresurser är stora utmaningar för vårt samhälle. För att komma till rätta med dessa behöver vi utveckla hållbar produktion, användning och förädling av förnybar biomassa - i den här satsningen ligger fokus på hållbar primärproduktion, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.

Lista på de projekt som beviljas medel
Kort beskrivning av de projekt som beviljas medel återfinns längre ner

Det övergripande målet med utlysningen är att ta fram ny kunskap som ska bidra till att utveckla hållbar produktion av förnybar biomassa. Satsningen syftar också till att stärka svensk forskning och öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Bakgrund
Utvecklingen av en så kallad biobaserad samhällsekonomi pågår i ökande takt världen över. Svensk forskning inom dessa områden håller en hög kvalitet och Sverige har konkurrensfördelar, bland annat genom god tillgång på biomassa från skogen. 2012 tog Formas fram en strategi - Formas Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi tillsammans med VINNOVA och Energimyndigheten. Den har varit vägledande i utlysningen tillsammans med NRA 2020 som är en nationell forskningsagenda för skogssektorn och som har tagits fram av Skogsindustrierna i samverkan med företag, forskare, myndigheter och forskningsfinansiärer.

Formas fick under 2013 ökat anslag från regeringen för forskning och samfinansierad forskning om skogsråvaror och biomassa under perioden 2014-2016. Mellan 2015 och 2017 avsätts 25 miljoner kronor per år i tre år för forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbar primärproduktion av skogsråvaror och biomassa. Ytterligare utlysningar av medel till forskning om skogsråvaror och biomassa kommer att genomföras successivt under 2015-2016.

För mer information:
Karin Perhans, forskningssekreterare, Formas, karin.perhans@formas.se, 0737-12 95 12
Emilie von Essen, presschef, Formas, eve@formas.se, 0733-50 31 61

Kort beskrivning av de beviljade projekten med kontaktuppgifter till forskarna:

Bättre skogsföryngringar genom att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar

Lektor Niklas Björklund, SLU, Uppsala, Niklas.bjorklund@slu.se

Belopp: 1,7 miljoner kronor

Bara i Sverige planteras årligen 360 miljoner barrträdsplantor. En ansenlig mängd dör på grund av angrepp av snytbaggar och bastborrar. Idag finns det inget lämpligt icke-insekticid skydd för en stor andel av dessa plantor. I detta projekt kommer vi att undersöka en metod som kan skydda dessa plantor. Metoden går ut på att trigga det inducerade försvaret med metyljasmonat, en signalsubstans som produceras när en planta blir skadad och som har visats förbättra plantans försvar.

Kombinerade effekter av älgbetning och insektsskador på träds tillväxt

Professor Christer Björkman, SLU, Uppsala, christer.bjorkman@slu.se

Belopp: upp till 5,1 miljoner kronor

Älgbetning orsakar stora skador i svenska skogar. Trädens tillväxt minskar och de blir deformerade. Det finns flera studier som tyder på ett positivt samband mellan älgbetning och insektsskador, men den kombinerande effekten har aldrig kvantifierats. Projektet avser att kvantifiera i) den kombinerade effekten av älgbetning och insektsskador på trädens tillväxt, ii) den indirekta effekten av älgbetning på insekters mångfald, skadegrad och framgång vid ändrad födokvalitet, iii) effekten av älgbetning på predationstrycket på insekter via ändringar i vegetationen.


Den bortglömda skogen - gallringsåtgärder för en hållbar skogsproduktion och biologisk mångfald i boreala skogar

Lektor Sönke Eggers, SLU, Uppsala, sonke.eggers@slu.se

Belopp: 5,4 miljoner kronor

Det finns ett stort behov att kombinera bevarande av biologisk mångfald och produktion av biomassa i boreala skogar. Jämnåldrig skog med uttag av småträd (det vill säga låggallring skog) dominerar konventionellt skogsbruk i Norden, men också i stora områden i Baltikum, Ryssland och Nordamerika, med potential att minska nischdiversiteten på global skala. Trots detta finns förhållandevis lite kunskap om betydelsen av skötselåtgärder för att säkra biologisk mångfald och naturvärden i unga gallringsbestånd långsiktigt. Målet med detta projekt är att förbättra situationen i nära dialog med skogsförvaltare och tillsammans (1) undersöka hur variation i beståndsstruktur som är uppkommen genom gallring är kopplad till artsammansättning och demografisk förekomst av fåglar, ryggradslösa djur och lavar, (2) designa nya realistiska skötselåtgärder för lägre skikt i skogen och undersöka deras påverkan på funktionell biodiversitet och (3) utveckla modeller för att ge riktlinjer för implementering av kostnadseffektiva och fungerande naturvårdsåtgärder på landskapsnivå.

Biomassaproduktion av svenska alger och cyanobakterier för integrerad vattenrening och minskade koldioxidutsläpp

Professor Christiane Funk, Umeå universitet, Umeå, christiane.funk@chem.umu.se

Belopp: 11,7 miljoner kronor

Alger och cyanobakterier kan fixera koldioxid och i vissa fall även kvävgas. Genom att ta upp miljömässigt problematiska substanser som fosfor och kväve renar de avloppsvatten, och kan samtidigt producera biomassa. Det här projektet studerar möjligheterna att integrera reningsprocesser, odling av fotosyntetiska mikroorganismer och produktion av biomassa i pilotskala under nordiska förhållanden där temperaturen varierar under året.


Korttidseffekter av intensiv skogsgödsling på biologisk mångfald: Leder gödsling till homogenisering?

Lektor Therese Johansson, SLU, Umeå, therese.johansson@slu.se

Belopp: 4,1 miljoner kronor

Ökad efterfrågan på biobränsle som ett resultat av rådande klimatpolitik har ökat trycket på skogsbruket att öka biomassaproduktionen. Både konventionell skogsgödsling och intensivodling pekas ut som metoder med hög lönsamhet, lämpliga att använda för att öka produktionen av biomassa och möta den ökade efterfrågan. Samtidigt identifieras de ekologiska effekterna som viktiga kunskapsluckor. Detta projekt är en av de allra första empiriska studierna av intensivodling. Målet är att undersöka effekterna av intensiv gödsling av ungskog på den biologiska mångfalden. I ett fältexperiment undersöks tätheter av insekter, smådäggdjur, kärlväxter, mossor och lavar i både intensivgödslade och ogödslade bestånd.


Reducering av markskador i skogsbruket genom avancerad och sensorbaserad planering av terrängkörning

Forskare Ola Lindroos, SLU, Umeå, Ola.lindroos@slu.se

Belopp: 4,5 miljoner kronor

Vid skogsavverkning transporteras stora mängder tungt virke till bilväggenom skogen, till en väg. Syftet med projektet är att minimera markskadorna från skogsmaskinernas terrängkörning. Det kommer att göras genom att utveckla en metod för att hjälpa förarna att välja den mest lämpliga körvägen i ett givet bestånd vid rådande förutsättningar, med hjälp av nytt kartmaterial och sensorbaserad detaljjustering av körvägarna i realtid.


Dataassimilering för ett hållbart skogsbruk

Professor Håkan Olsson, SLU, Umeå, hakan.olsson@slu.se

Belopp: 5 miljoner kronor

Förbättrad information om skogen ger ökade förutsättningar att bedriva ett aktivt skogsbruk med samtidig hänsyn till andra värden i skogslandskapet. Den starkt ökande mängden av fjärranalysdata kan bli till nytta för skogsbruket, och det här projektet avser att utveckla dataassimilering som ett nytt paradigm för att möjliggöra aktuella databaser om skogstillståndet.


Resulterar en hållbar produktion av biomassa under den nuvarande svenska skogsförvaltningsordningen i en kolsänka på en landsskapsskala?

Fil. Dr. Matthias Peichl, SLU, Umeå, matthias.peichl@slu.se

Belopp: 6,6 miljoner kronor

Hållbar skogsproduktion utgör en central del i utvecklingen av en biobaserad ekonomi. Förutom de rena ekonomiska värdena kan skogsbruket också bidra till att minska den svenska koldioxid-avgivningen genom att i) öka kolinlagring i biomassa, ii) lagra kol i träprodukter, och iii) leda till substitution av fossila bränslen. För närvarande är dock skogsbrukets roll som kolsänka okänd, eftersom det fram till idag inte varit möjligt att uppskatta kolbalansen från ett helt skogslandskap med tanke på dess heterogenitet avseende ålder, artsammansättning, lokala förhållanden och historiskt nyttjande. Projektet ska reda ut skogsbrukets roll som kolsänka.


Risk för invasion? Contortatall som potentiellt invasiv art i Sverige

Fil. Dr. Jörgen Rudolphi, SLU, Umeå, jorgen.rudolphi@slu.se

Belopp: 5,1 miljoner kronor

Invasiva främmande arter har sammantaget identifierats som ett av de största hoten mot biologisk mångfald världen över. På svensk skogsmark har man planterat det främmande trädslaget contortatall på över 475 000 hektar under föreställningen att den inte kunde sprida sig själv. Det har visat sig vara fel. Unga plantor har påträffats längs vägar och på hyggen, men även på myrar och till och med i fjällen. Samtidigt planeras fler planteringar. Projektet ska inventera dagens utbredning av contortatall och undersöka var arten potentiellt kan etablera sig. Forskarna ska också utveckla modeller för arten spridning som kan användas för att se artens utbredning i framtiden, och undersöka hur man kan övervaka och bekämpa arten på ett kostnadseffektivt sätt.


Optimering för att nå mål för skogen som är i konflikt med varandra

Professor Tord Snäll, SLU, Uppsala, tord.snall@slu.se

Belopp: 5,4 miljoner kronor

För att en uthållig biobaserad ekonomi ska uppnås måste vi öka den framtida produktionen av biomassa, samtidigt som en gynnsam bevarandestatus för arter säkras. Projektets övergripande syfte är att optimera en skogsbruksmodell som gör det möjligt att uppnå både kommersiella och miljömässiga mål.


Framtidens granskog utan röta. Identifiera, validera och implementera genetiska markörer för resistens mot rotröta i praktisk produktion av granplantor

Professor Jan Stenlid, SLU, Uppsala, jan.stenlid@slu.se

Belopp: 9 miljoner kronor

Att hålla träd friska är ett miljövänligt sätt att hållbart främja primärproduktion till förmån för en rad ekosystemtjänster, inklusive råmaterial för sågtimmer, fibrer för massa- och olika bioraffinaderier. Dessutom fungerar skogen som en kolsänka och erbjuder olika former av rekreation. I det här projektet kommer molekylära markörer som stöd för skogsträdsförädling och plantproduktion utvecklas för första gången. Markörerna är kopplade till resistens mot rotröta i gran.

Effektivare förädling av snabbväxande lövträd för hållbar produktion av biomassa, material och kemikalier

Lektor Hannele Tuominen, Umeå universitet, Umeå, hannele.tuominen@umu.se

Belopp: 8,1 miljoner kronor

Skogen är en hållbar källa av biomassa som inte har utnyttjats fullt ut. Det är viktigt att ta fram nya typer av träd som har hög tillväxthastighet och som samtidigt är lämpliga för olika typer av användningsområden. Hybridasp är det snabbast växande trädet i Sverige och kan skördas efter 20-25 år. I det här projektet studeras den genetiska grunden för både kvantitativa och kvalitativa aspekter av vedbildning i asp. Sedan ska resultatet användas för att utveckla nya hybridaspkloner av hög kvalitet.


Långsiktigt hållbar skogsproduktion: kunskapsbaserade strategier för hantering av fröplantager och återbeskogning

Professor Xiao-Ru Wang, Umeå universitet, Umeå, xiao-ru.wang@emg.umu.se

Belopp: 5,3 miljoner kronor

Väl fungerande fröplantager är det mest kostnadseffektiva och realistiska alternativet till en ökad virkesproduktion från svenska skogar under det kommande århundradet. Den förväntade förädlingsvinsten från avancerade fröplantager är så hög som 25 procent, men en större del av vinsten kan försvinna om icke önskvärda faktorer förekommer i fröplantagerna, som pollenkontaminering från icke önskvärda bestånd och obalanserade släktskapsförhållanden i fröskörden. Projektet avser att utvärdera i) den genetiska kvalitén hos fröskörden från alla kategorier av frön från både tall- och granplantager i Sverige, ii) skillnader hos tillväxtegenskaper mellan fröskördar, iii) hur designen och skötseln av fröplantager påverkar potentialen för ökad produktion och klimatanpassning.

Relaterat / Kontaktpersoner

Emilie von Essen

Presschef

Tel: 0733503161

E-mail: eve@formas.se