Regler för statligt stöd – för företag och annan ekonomisk verksamhet

Statsstödsreglerna finns för att skydda konkurrensen på EU:s inre marknad. Reglerna blir tillämpliga när Formas ger bidrag till företag och andra som bedriver ekonomisk verksamhet.

För att ett stöd ska utgöra statsstöd ska flera kriterier vara uppfyllda. Stödet ska gå till företag (ekonomisk verksamhet). Det ska handla om statliga medel, som är gynnande för mottagaren och ges selektivt. Stödet ska påverka handel och konkurrens.

Företag definieras som en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett rättslig form eller hur den finansieras. Begreppet omfattar all verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad.

Vad Formas kan finansiera

Formas kan ge bidrag till ekonomisk verksamhet för vissa typer av projekt. Statsstödsreglerna innebär att Formas kan ge stöd för vissa slags kostnader, vanligtvis bara upp till en viss nivå. Övriga kostnader behöver bidragsmottagaren medfinansiera.

Vilka kostnader som är stödberättigande, och upp till vilken nivå, beror på typen av projekt och därmed stödgrund (den bestämmelse som Formas kan tillämpa). Den aktuella stödgrunden framgår av våra utlysningstexter och våra beslut om finansiering.

Ibland har storleken på verksamheten betydelse för vilken stödnivå Formas kan ge. I våra beslut framgår stödnivån för respektive bidragsmottagare, eftersom olika mottagare kan få olika mycket stöd, beroende på bland annat stödgrund och storlek.

Formas kan besluta om en lägre stödnivå än den högsta tillåtna nivån enligt EU-reglerna.

Mer information

Formas stödgrunder och stödnivåer (pdf) , 326.6 kB.

Vilka kostnader Formas finansierar (pdf) , 234.8 kB.

Bra för dig som sökande att känna till

Formas får inte ge bidrag till dig som är i ekonomiska svårigheter och inte heller till åtgärder som har påbörjats innan ansökan om stöd har getts in till Formas.

När Formas ger bidrag till ekonomisk verksamhet behöver vi göra vissa bedömningar och kontroller före beslut, vilket innebär att du kan behöva lämna särskild information till oss.

Formas är skyldiga att transparensredovisa beslut om att tilldela statligt stöd över vissa belopp. Den generella beloppsgränsen är 100 000 euro men om projektet rör primär jordbruksproduktion eller fiskeri- och vattenbrukssektorn är beloppsgränsen 10 000 euro. Detta innebär att uppgifter om dessa beslut blir publikt tillgängliga på en hemsida (TAM) som drivs av EU-kommissionen. Detta gäller vid tillämpning av GBER som rättslig grund för stödet.

Den som söker stöd av mindre betydelse behöver intyga hur mycket stöd av detta slag som de har fått under en viss tidsperiod.

Intyg om försumbart stöd (pdf) , 39.9 kB.

Vid flerpartsprojekt behöver projektparter intyga att de kommer genomföra projektet enligt Formas beslut.

Intyg om projektparts godkännande (pdf) , 94.4 kB.

Forskningsinstitut och så kallade forskningsorganisationer, som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, kan bli ombedda att lämna ett särskilt intyg.

Intyg om separerad redovisning och/eller underordnad ekonomisk verksamhet (pdf) , 778.4 kB.

Alla som får bidrag från Formas behöver följa de villkor som hör till beslutet. Den som felaktigt har mottagit statsstöd måste betala tillbaka bidraget till Formas.

Formas beslut om finansiering förenas som huvudregel med våra generella villkor. För flerpartsprojekt tillkommer kompletterande villkor. Ibland finns också särskilda utlysningsspecifika villkor. Vilka villkor som gäller för just dig framgår av Formas beslut.

Särskilda bestämmelser för den som får statsstöd framgår bland annat av Formas generella villkor avsnitt 5. Där framgår att du måste meddela Formas om du får ekonomiska svårigheter och att du måste återbetala felaktigt utbetalt statsstöd.

Villkor för beviljade medel

Bestämmelserna om statsstöd

Formas kan bevilja statsstöd och stöd av mindre betydelse (också kallat försumbart stöd) enligt ett antal stödgrunder i EU:s statsstödsregler. Det framgår av Formas så kallade stödordning.

Statsstöd är som huvudregel förbjudet, då statligt stöd till företag normalt sett anses snedvrida konkurrensen. EU-reglerna medger dock vissa undantag för bland annat forskning och innovation.

Uppdaterad:8 januari 2024
Sidansvarig: Johan Hansson